Det är presidenten som har sista ordet när det gäller kontrollen av åländsk lagstiftning. Men redan nu står det rätt klart att innehållet i ett antal paragrafer i den nya landskapslagen om näringsrätt och näringstillstånd inte kommer att träda i kraft. Högsta domstolen (HD) har nämligen underkänt dem.
HD inleder visserligen sitt utlåtande med att konstatera att Åland har behörighet att lagstifta om näringsverksamhet. Men det hjälper inte när innehållet i lagen strider mot självstyrelselagen, mot EU-rätten och mot grundlagen.
HD förklarar sedan varför dessa regelverk kan sätta stopp för en lag som trots allt faller inom Ålands behörighet.
Att ändra eller avvika från grundlagen är Finlands behörighet:
Självstyrelselagen kan inte ändras utan att både riksdagen och lagtinget fattat beslut om det.
Och Finland har behörighet vad gäller “förhållandet till utländska makter”. HD menar här att ett brott mot EU:s fördrag innebär ett ingrepp “i förhållande” till utländska makter.
Gällande EU-aspekten skriver HD visserligen att en tolkning av unionsrätten endast kan fås genom ett avgörande av EU-domstolen. Det är också EU-domstolen som i sista hand tolkar om en lag i en medlemsstat – eller i en autonom region med egen lagstiftande makt – innebär ett brott mot de förpliktelser som medlemsstaten har enligt EU:s grundfördrag.
Men enligt HD måste det, med hänsyn till Ålands lagstiftningsbehörighet, ändå ske en bedömning av frågan på nationell nivå, i den ordning som föreskrivs i självstyrelselagen.
Självstyrels55telagen
Flera av paragraferna som underkänns handlar om att skydda det svenska språkets ställning i näringsverksamhet på Åland. Det handlar till exempel om att man ska ha rätt att betjänas på svenska när varor och tjänster erbjuds på marknaden, att den som är i kontakt med en näringsidkare ska kunna betjänas av någon med tillfredsställande kunskaper i svenska, att väsentlig och nödvändig dokumentation om varor och tjänster ska tillhandahållas på svenska samt att marknadsföringen ska ske på svenska.
Gällande kravet på “tillfredsställande kunskaper” i svenska står det i lagen att dessa ska motsvara kravet på tillfredsställande kunskaper i svenska när hembygdsrätt beviljas.
Att ställa dessa språkkrav på alla näringsidkare på Åland strider mot självstyrelselagen, enligt HD. Enligt självstyrelselagen får man nämligen inte inskränka rätten för den som är bosatt på Åland att idka näring som bedrivs utan annat biträde än make eller egna omyndiga barn och utan begagnande av affärslokal, kontor eller något annat särskilt driftställe.
Den nya regleringen skulle kunna innebära att sådana personer inte kan idka näring på Åland om de inte har tillfredsställande kunskaper i svenska. Det är en avvikelse från självstyrelselagen och en behörighetsöverskridning, enligt HD.
EU-rätten
Språkreglerna strider även mot EU-rätten, anser domstolen. Den nya lagen ska gälla all näringsverksamhet, men det framgår inte på ett tillräckligt sätt vilket det genuina behovet av så vidsträckta bestämmelser är. Särskilt inte med tanke på att rättsområdet konsumentskydd tillhör Finlands behörighet.
HD konstaterar därför att språkbestämmelserna utgör en oproportionell inskränkning av EU:s fria rörlighet. Det enda som skulle kunna motivera dem är “bestämmelserna om Ålands särställning”. Men Ålandsprotokollet inkluderar en så kallad stand still-klausul som innebär att inga nya inskränkningar i rätten att utöva näring på Åland kan införas, jämfört med vad som gällde den 1 januari 1994. Och i det här fallet anser HD att språkbestämmelserna i den nya lagen är betydligt mer långtgående än i den nuvarande lagen.
Grundlagen
HD anser även att den nya lagen strider mot grundlagen. Detta gäller paragraferna om när näringstillstånd beviljas, vilket bland annat förutsätter att näringsverksamheten bedrivs på svenska. Men det anges inte vad språkkraven innebär i praktiken.
Språkkravet ses därmed som för öppet och oklart, och enligt HD uppfyller det inte grundlagens paragraf om näringsfrihet och rätt till arbete.
Näringsrättslagen
I april 2022 antog lagtinget en ny landskapslag om näringsrätt och näringstillstånd. Flera paragrafer i lagen underkändes av Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och presidenten i den lagkontroll som sker av åländska lagar.
I maj 2023 klubbade landskapsregeringen en ny näringsrättslag.
Ålandsdelegationen underkände i december delar av den nya lagen.
Nu har även Högsta domstolen underkänt flera paragafer i lagen.
– Det är anmärkningsvärda beslut, för hela grunden i vår självstyrelse är språket.
Det säger lantråd Katrin Sjögren (Lib) om Ålandsdelegationens och Högsta domstolens utlåtande om de nya näringsrättslagen.
– Det finns många frågetecken kring de utlåtanden som Ålandsdelegation och Högst domstolen beslutat om, säger Katrin Sjögren.
Vad händer nu?
– Vi har precis avslutat ett möte med delar avlagtinget och vi kommer att vara med undet självstyrelsepolitiska nämndens möte på fredag.
Besluten analyseras nu, säger hon.
– Vi kan i det här skedet inte sätta lagstiftningen i kraft. Det är så stora delar som förfaller.
Ett alternativ kan vara att justere lagen och göra ett ytterligare försök med en ny lagstifning, säger Katrin Sjögren. Hon tillägger att det inte går att säga så mycket mer om saken innan analayserna har gjorts och diskussionen med självstyrelsepolitiska nämnden har hållits.
