I gårdagens Ålandstidningen berättades om intresset för de två topptjänsterna vid landskapsägda public servicebolaget Ålands radio och tv. Ledningen för det skattefinansierade mediehuset berättade hur många som sökt det två tjänsterna, men avslöjade inte namnen. Inte heller styrelseordförande Magnus Lundberg vill berätta vilka som sökt direktörs- respektive redaktionschefstjänsten när Ålandstidningen i går ringde upp honom.
– Vi ger inte ut namnen. Det kan vara känsligt för en del som vill hålla det konfidentiellt så vi väljer att inte ge ut dem i det här läget. Kanske gör vi det i ett senare skede, säger Lundberg.
Som ett aktiebolag till fullo ägt av landskapet ska Ålands radio och tv omfattas av den ägarpolicy som landskapsregeringen antog i juni 2020. I den framgår i punkt 1.6 att handlingar som är offentliga i den ”vanliga” förvaltningen också ska vara det i de av landskapet ägda bolagen.
Enligt ägarpolicyn ska ni lämna ut handlingar som är offentliga i förvaltningen, som namnen på de som söker till högre tjänster. Hur ser du på det?
– Vi tolkar det som att vi ändå har möjlighet att bestämma själva vad vi ger ut, säger Magnus Lundberg.
Kan Ålands radio och tv:s styrelse välja vilka delar av ägarpolicyn ni vill följa?
– Nog gör jag den tolkningen. Om inte ägarna är nöjda med tolkningen blir vi ju avsatta, säger Lundberg.
En gråzon
Vice lantrådet och kansliministern Harry Jansson (C) är ansvarig för ägarstyrningen av Ålands radio och tv. Han säger att landskapsregeringen har önskat att förtydliga offentlighetslagstiftningen vad gäller aktiebolag.
– Det har aldrig fullt ut prövats hur mycket de själva kan bestämma, men nu är vi fortsatt i en en gråzon, säger Jansson.
I dag står ägarpolicyn mot aktiebolagslagen, där det framgår att styrelsen själv beslutar utifrån vad man anser är bäst för företaget. Politiskt har det dock förts resonemang om att offentligt ägda bolag ska underställas samma offentlighetslag som den offentliga verksamheten i övrigt regleras av.
Harry Jansson säger att det finns ett löfte från landskapsregeringen att reglera de landskapsägda, och också de kommunalt ägda, bolagens offentlighet, men att resurserna inom landskapets lagberedning inte räckt till under mandatperioden.
– Där ska svaret ges så småningom, den dag det finns lagberedningsresurser nog för att gå till botten med frågan. Jag beklagar att vi knappast kommer att komma i mål med den här frågan under mandatperioden som det ser ut i dagsläget.
Förespråkar öppenhet
Harry Jansson säger att hans position i frågan är klar.
– Själv förespråkar jag öppenhet, men samtidigt kan jag förstå hur han (Magnus Lundberg, reds. anm.) resonerar.
Finns det någon mening med att landskapsregeringen har en ägarpolicy om styrelserna i bolagen ändå kan välja om man vill följa direktiven?
– Det är sant att om vi anser att ägarpolicyn ska tillämpas fullt ut på ett bolag som Ålands radio så blir det en speciell situation. Det enda sättet att veta hur det blir är att få det prövat. Men i det här fallet så finns en formell sida och en vardagsnära. Den senare handlar om vad det kan leda till om namnen på de som sökt tjänsterna börjar diskuterats innan styrelsen fått vetskap om vilka de intresserade är, säger Harry Jansson.
När offentlighetslagen uppdaterades senast fanns en diskussion i lagtinget kring att den dåvarande regeringen ville ha en möjlighet att hemlighålla namn på sökande till ledande tjänster i landskapsförvaltningen. Men det ändrades av lagtinget.
– Jag kommer ihåg diskussionen vi hade i lag- och kulturutskottet där vi inte tyckte att man skulle tillåtas att rekrytera så kallade svarta hästar, säger Harry Jansson.
Vad skiljer mot situationen i Ålands radio och tv?
– Det är det här med att det är ett helägt bolag. Här borde vi dra gränsen i lagen med tydliga motiveringar till lagtexterna.
Styrelsen i Ålands radio och tv sammanträder på torsdag eftermiddag, då kan man enligt Magnus Lundberg komma att ompröva beslutet om huruvida man offentliggör vilka som sökt chefstjänsterna i bolaget.
