Ska barn som växer upp i hem där den ena eller båda föräldrarna talar finska eller engelska ha rätt till hemspråksundervisning? Det var den hetaste frågan när de åländska partierna debatterade integrationsfrågor.
POLITIK ABF och Ålands mångkulturella förening arrangerade debatten där partierna representerades av Camilla Andersson (c), Benn Haidari (lib), Cita Nylund (ob), Lasse Karlsson (åf) och Lennart Isaksson (fs). Socialdemokraterna hade tre personer på podiet som turades om att svara på frågorna: Andrew Hagmark-Cooper (s), Mats Granesäter (s) och Siv Hallbäck (s).
Publiken utgjordes i stor utsträckning av socialdemokratiska och liberala politiker. Debatten var given. Många ville säga sitt och tiden ville inte riktigt räcka till.
Moderatorn Justina Donielaite ställde fyra frågor till politikerna:
1.Hur ska undervisningen i svenska för inflyttade ordnas?
2.Ska barn till inflyttade få hemspråksundervisning som finansieras av skattemedel?
3.Hur ska diskriminering förebyggas?
4.Behövs en integrationslagstiftning på Åland?
"En sak för hemmen"
Frågan om hemspråksundervisning satte känslorna i svall. Flera av de närvarande politikerna sa sig inte vilja ha någon sådan.
-Centern är inte för hemspråksundervisning, sa Camilla Andersson.
-Det är en sak för hemmen, sa Lennart Isaksson.
-Vi tycker inte att hemspråksundervisning ska betalas av skattemedel, sa Lasse Karlsson.
-Obunden samling är emot hemspråksundervisning, men jag tycker att barnen under en övergångsperiod behöver få läsa på hemspråket parallellt, så att de inte hamnar efter i de vanliga ämnena, sa Cita Nylund.
Socialdemokraterna vill däremot att hemspråksundervisning införs på prov i Mariehamn.
-Barnen ska få anpassad undervisning ett par timmar i veckan i de språk de talar hemma, sa Andrew Hagmark-Cooper.
Det gäller dock inte alla barn.
-Bara där det finns ett underlag. Vi har aldrig sagt att vi ska erbjuda 60 olika språk. Det finns det inte resurser till.
Svenska och engelska är därmed de språk som ligger närmast till hand för hemspråksundervisning.
Lasse Karlsson invände mot detta.
-Det är de två språk som man nästan kan leva på här, om man till exempel ser till utbudet i media. Det finns mycket mer utlämnade barn. Där kan man diskutera sätt att uppmuntra deras kulturella identitet, sa han.
Oeniga liberaler
Liberalerna verkade något kluvna i hemspråksfrågan.
Benn Haidari konstaterade att det inte finns någon som är beredd att betala mer skatt för att hans dotter ska få lära sig swahili och komoriska i skolan.
-Därför säger liberalerna nej, sa han och lanserade en idé där Mångkulturella föreningen engagerar sig i invandrarbarnens språk genom dagisverksamhet på helgerna.
Även Olof Erland (lib) i publiken presenterade ett förslag. Satsa 10.000 euro på studiematerial, till exempel interaktiva dataspel, så att barnen får hjälp att upprätthålla det egna språket, sa han.
Roger Eriksson (lib), även han i publiken, framhöll för sin del att liberalernas ståndpunkt visst är att det ska finnas beredskap att ge stödundervisning på det egna modersmålet.
Silvana Fagerholm-Sjöblom (lib) i publiken sa att de barn som har finska och engelska som hemspråk bör få mer avancerad undervisning när de övriga eleverna börja läsa dessa ämnen som främmande språk.
-De behöver få en utmaning, sa hon.
-Att dina barn är bättre än andra - så kan det faktiskt vara i det svenska språket också. Visst måste det finnas resurser i skolan, men det är en annan debatt, sa Camilla Andersson.
Invandrarkontor
De övriga frågorna väckte inte lika stort intresse.
Undervisningen i svenska ansåg flera av politikern att Medis sköter bra.
Benn Haidari efterlyste däremot en undervisning som även inkluderar vistelse på någon arbetsplats. Framför allt äldre personer behöver komma ut på arbetsfältet, sa han och flera av de andra politikerna höll med om detta.
-Den bästa undervisningen är när eleverna får komma ut på en arbetsplats. Det är mest effektivt, sa Lasse Karlsson.
Mats Granesäter, som arbetar på ett företag med många invandrare, sa att det borde finnas ambulerande lärare som undervisar ute på arbetsplatserna.
Frågan om hur Åland ska förebygga diskriminering ledde till förslag på utbildning, information både till ålänningar och invandrare, attitydförändringar, respekt och tolerans.
Benn Haidari passade på att lansera idén om ett invandrarkontor, där de tjänstemän som invandrare behöver komma i kontakt med kan nås på ett och samma ställe.
Siv Hallbäck poängterade att facken har en stor uppgift i fråga om likvärdiga löner och förmåner för invandrarna.
Tveksamma till lag
Det sista ämnet verkade lämna debattörerna frågande. Behöver Åland en integrationslagstiftning, vilket finns både i Finland och Sverige?
-Jag kan inte komma på hur en sådan lagstiftning skulle se ut, sa Camilla Andersson.
-Informationsdelen är betydligt viktigare, sa Lennart Isaksson.
-En integrationslag är jag tveksam till, sa Cita Nylund.
Lasse Karlsson erkände att han inte var närmare bekant med integrationslagarna i Sverige och Finland och att han inte kände till behovet av en sådan lag på Åland, medan Siv Hallbäck sa att en integrationslag troligtvis behövs.
-Men hur den ska se ut tål att fundera på, sa hon.
Benn Haidari kom ännu en gång med ett konkret förslag och efterlyste en integrationsplan.
-Det behövs en kommission som planerar hur vi ska ta hand om alla utlänningar som kommer till vårt samhälle. Det behövs ingen lag, det räcker med en plan, en struktur, sa han.

Ålandstidningen