Varje år lämnar de åländska fiskodlingarna tillsammans ifrån sig ungefär 2.500 ton fiskrens. Framtill nyligen har fiskrenset uteslutande sålts till djuranläggningar och använts som pälsdjursfoder.
Problemet med att använda fiskrens som foder är att säljaren får förhållandevis lite betalt, och de oljor som fiskrenset innehåller kunde utnyttjas bättre. Därför har Bernt Bergman tittat på användningsalternativ med mervärde.
– Ett alternativ är att separera de oljor som finns i renset och på så vis få fram omega-3-fettsyror som kan ätas av människor.
Ett annat alternativ som dykt upp är att använda fiskrensoljorna som biobränsle. Enligt Bernt Bergman består ungefär hälften av fiskrens av oljor. Det betyder att 1,3 miljoner liter olja kunde utvinnas ur det åländska fiskrenset.
– Oljan kan fungera som biobränsle i större maskiner, till exempel industrianläggningar. De krav som finns från EU är att bränslet innan användning måste hettas upp till en temperatur på 70 grader under minst en timme – och under förbränningen måste temperaturen vara minst 1.100 grader. 
Genom att esterifiera oljan kan man också framställa biodiesel som kan användas i mindre fordon som bilar.
– Då värmer man upp oljan och tillsätter metanol och använder kaliumhydroxid som katalysator. Jag har kört med biodiesel, som Storfjärdens Fisk har framställt, i min egen bil.
Bernt Bergman berättar att det åländska fiskrenset, om det skulle användas för att framställa biodiesel, skulle kunna transportera en vanlig bil i 20 miljoner kilometer, eller 1.500 varv runt jorden.
– Energiinnehållet i biodiesel är något lägre än i konventionellt bränsle, så det behövs något mer för att föra fram ett fordon i lika långa sträckor. Men det handlar om små skillnader – på 1,3 miljoner liter bränsle kommer man ganska långt.
Obemannad segelbåt
Ett annat av de projekt som presenteras under högskolans forsknings- och projektdag är Anna Friebes och Åland sailing robots ASPire.
ASPire är en obemannad vind- och soldriven havsfarkost.
Genom avancerad utrustning ska ASPire, om projektet ros i hamn, på egen hand klara av att navigera på havet och samla information om havsmiljön.
Syftet är erbjuda ett miljömedvetet alternativ för användning inom till exempel marin forskning.
Under dagen presenterar Ellinor Lindholm, som är utbildad sjökapten, också projektet OnBoard med.
OnBoard med är Central Baltic-finansierat projekt som leds av yrkeshögskolan i Åbo. Tillsammans med skolor i både Estland och Lettland deltar även Högskolan på Åland.
– Vi vill harmonisera och utveckla det studiematerial som finns tillgängligt inom sjösäkerhet i dag. Projektet ska vara klart 2019 och då är målsättningen att erbjuda alternativ till det utbildningsupplägg som finns tillgängligt i dag.
Man tar bland annat fram utbildningsmaterial för krishantering, medicinskt kommunikation och akut sjukvård och vänder sig främst till personal som arbetar på passagerarfartyg.
– Vi fokuserar mycket på distansundervisning och vill utnyttja den teknik som finns i dag. Vi använder oss bland annat av filmer och animeringar för att ta fram det nya kursutbudet.
Del av samhället
Många av de projekt som presenteras på högskolan under forsknings- och projektdagen är EU- och landskapsfinansierade. Flera åländska företag är också med och engagerar sig i arbetet på ett eller annat sätt.
Lena Nyman-Wiklund, koordinator på Högskolan på Åland, framhåller betydelsen av högskolans forskningsverksamhet.
– Det här är en del av skolans huvudsyften, att i samarbete med det lokala näringslivet och landskapet generera kunskap som utvecklar samhället.
Hon säger att forsknings- och projektdagen är en bra dag för forskarna att visa upp sina arbeten. 
– Det är både forskarkollegor, landskapsanställda och representanter från det lokala näringslivet på plats här i dag och lyssnar på presentationerna.

Kevin Eriksson