Förra veckan tog förbundsstyrelsen beslut om löneförhöjningar till Kommunernas socialtjänsts (KST) ledningsgrupp. I beredningen framhålls att de flesta av kommunalförbundets övriga anställda har möjlighet att få sina löner höjda i samband med fördelningen av de lokala justeringspotterna:

”För att även personer i ledande ställning ska erhålla rättvisa och konkurrenskraftiga löner behövs att det regelbundet görs översyner av hur deras löner står sig i jämförelse med löner för övrig personal inom samma organisation och i jämförelse med löner för chefer inom andra organisationer.”

Styrelsen valde att dela upp ärendet i två separata sådana – ett för förbundsdirektörens lön och ett för den övriga ledningsgruppen. I båda ärendena var styrelsens ordförande Runar Karlsson föredragande då förbundsdirektör Katarina Dahlman anmält jäv.

Runar Karlsson säger att en av de parametrar styrelsen tagit i beaktande är konkurrensen om kompetent personal på området.

– Vi känner till att näringslivet och kanske även landskapet och kommunerna rycker lite i vår ledningsgrupp. Det har ju hänt förr att näringslivet, genom att kunna ge en högre lön, tagit duktiga personer från den offentliga sektorn. Alla är viktiga men har vi inte en ledningsgrupp som är med och bereder ärendena står vi oss slätt.

Vid bedömningen av hur höga lönerna bör vara har det också beaktats att cheferna handhar mycket krävande frågor och har ett stort ansvar.

En jurist har under beredningen av ärendena anlitats för att jämföra hur lönerna står sig i förhållande till motsvarande chefstjänster inom Mariehamns stad, Jomala kommun, landskapsregeringen och Ålands hälso- och sjukvård. Juristen skriver bland annat i sin promemoria att det bör vara en tydlig löneskillnad mellan ledningsgruppen och övrig personal i KST: ”Lönen för samtliga medlemmar i KST:s ledningsgrupp behöver höjas så att deras löner kommer på tillräckligt stort avstånd till lönerna för övrig personal.”

Flera motförslag

När det gäller ledningsgruppens löner var ordförandens förslag inför styrelsen höjningar på mellan 140 och 457 euro för områdescheferna, ekonomichefen, personalchefen och metod- och kvalitetschefen. Hur stora höjningarna var skilde sig mellan de olika tjänsterna. Men två motförslag lades under mötet.

Jomalas representant Christian Dreyer förslog att ledningsgruppens löner inte ska justeras. Det med motiveringen att ledningen redan har tagit del av de kollektivavtalsenliga lönejusteringarna och att det enligt hans åsikt inte finns något skäl att utöver det höja lönerna. Men det fick han inget understöd för. I stället var det Roger Janssons förslag som, när det ställdes mot styrelseordförandens förslag, vann med rösterna 5-0 (Christian Dreyer avstod från att rösta). Roger Janssons förslag innebar också det höjningar över hela linjen, men i vissa fall något mer och i andra fall något mindre än i ursprungsförslaget. Styrelsen godkände samtidigt att personalchefen liksom övriga chefer ska ha en helhetslön i stället för uppgiftsbaserad sådan.

Förbundsdirektören får även en löneförhöjning, men den är hundra euro mindre än den som ordföranden föreslog. Gun-Mari Lindholms förslag om att höja lönen från knappa 8.000 euro till 8.300 euro vann nämligen med rösterna 3-2. Även här ansåg Christian Dreyer att lönen inte skulle justeras, men hans förslag – som motiverades med att en ledande tjänsteman inte ska få både kollektivavtalsenliga och individuella justeringar – fick inget understöd.

Svår ekvation

Styrelsen har tidigare bestämt att en effektivitetsrevision ska göras i syfte att få ett konkret underlag att utgå från i diskussioner om framtida inbesparingar kontra nödvändiga resurser och investeringar. Förbundsstyrelsen jobbar nu med att tydligare formulera det uppdraget.

Vi har en situation där ägarkommunerna vill att kostnaderna för KST ska minska, samtidigt som förvaltningen vid förbundet ser att det finns ett stort utvecklingsbehov inom administrationen och att det behövs insatser inom förvaltningen. Hur går alla de här delarna ihop?

– Säg det, det undrar jag själv ibland. Men vi har nu fyra områdeschefer som jobbat som socialsekreterare i kommunerna, och en direktör som tidigare jobbat inom Oasen och ÅHS – jag skulle säga att hela KST även ekonomiskt vinner på att vi har duktiga människor här. Men det är tufft att få det att rulla på, säger Runar Karlsson.