Ett förslag till ”Vision 2040” har tagits fram inom staden och det når stadsfullmäktige på tisdag. Stadsdirektör Arne Selander skriver i förordet att ”Vision 2040” beskriver ett önskat tillstånd för staden. ”Visionen är och ska vara snudd på ouppnåelig och därmed utmanande”, skriver han.
– När jag kom hit för ett år sedan konstaterade vi i ledningsgruppen att vi behöver bli bättre på den strategiska planeringen. Vi behöver ett dokumentet som sträcker sig längre än en budget och en ekonomiplan, säger han.
Man kom fram till att man skulle sikta mot 2040. Sedan dess har en serie av workshoppar hållits för stadens ledningsgrupp, personal, stadsstyrelse, nämnder och stadsfullmäktiges gruppledare.
”Utan spärrar”
Resultatet från workshopparna har bearbetats och sammanställts till visionen Mariehamn 2040.
Varför har visionen gjorts?
– För att få en mer långsiktig strategisk planering, till exempel att vi bör ha fullvärdiga 1 till 9-skolor i alla skoldistrikt.
Visionen bygger på utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland och dess sju strategiska utvecklingsmål.
– Det är mycket fokus på det, men det är en förutsättning för att få till ett hållbart samhälle, säger Arne Selander.
Visionen ger en bild av ett idealsamhälle, där Mariehamn på många punkter ska vara bäst i Norden (se faktatexten för exempel).
Är den inte för utopisk för att kunna användas?
– Det får den vara. En vision får gärna ta ut svängarna. Vi har inte begränsat tankarna i det arbete som pågått på olika platser, utan uppmanat till att man ska tänka utan spärrar, säger Arne Selander.
Ledarskapsdag
Han tillägger att det är 17 år till 2040.
– Så visst kan man uppfatta att vissa delar är orealistiska. Men så är det ofta med visionsarbete. Man sätter ribban lite högre än vad som är möjligt att nå.
Vilken är fördelen med att lägga ribban så här högt?
– Att man inte hämmas i arbetet, utan att man får tänka fritt. Det är så vi har resonerat i alla fall.
Nu ska stadsfullmäktige fastställa visionen. Vad händer sedan?
– Vi ska ha en ledarskapsdag den 15 mars. Tanken är att vi ska fokusera på hur man kan omsätta en sådan här vision till praktiska styrdokument. Vi har budgeten varje år, men det här kan behöva brytas ned i delar på till exempel fem år, som kanske blir mer realistiska. Då blir det en direktstyrning med utgångspunkt i visionsdokumentet.
Under ledarskapsdagen ska Alf Rehn, professor i innovation, design och management, föreläsa.
– Han arbetar med hållbarhetsfrågor och utmanar traditionella synsätt, säger Arne Selander.
Visionen om Mariehamn 2040
”Vision 2040” beskriver ett önskat tillstånd för staden. Här är några utdrag:
• Ingen annan urban miljö i Norden erbjuder lika bra möjligheter till avkoppling, kultur och social samvaro.
• Stadskärnan är full av människor som hamnar i spontana samtal med varandra.
• Ingen känner sig ensam och ingen har tråkigt, tvärtom finns det få andra ställen där det är så lätt att skaffa vänner som i Mariehamn.
• Invånarna lever i harmoni med naturen, tar hand om sin hälsa och äter enligt säsong.
• Det finns ett stort utbud av ekologiska grönsaker och honung som odlas innanför stadens gränser.
• Intresset för återbruk syns tydligt i stadsbilden, där många mindre näringsidkare ägnar sig åt snickeri, skrädderi, skomakeri och möbeltapetsering.
• Det finns mer ängsmark än välklippta gräsmattor och de många grönområdena har en så hög artrikedom att de är ett besöksmål för turister.
• Det finns täta och miljövänliga förbindelser till och från Åland både luft- och vattenvägen.
• Mariehamn är tack vare sina högklassiga anläggningar och infrastruktur Nordens populäraste kultur- och idrottsdestination.
• Staden är en magnet för företag och företagare som lockas av det kreativa, flexibla och kunskapsintensiva företagsklimatet.
• Ingen i Mariehamn lever i fattigdom och alla har ett hem där de kan känna ro, trygghet och glädje.
• Skolorna i Mariehamn rankas som de bästa i Norden utifrån studieresultat och undervisningen skapar goda förutsättningar för ett livslångt lärande i det moderna kunskapssamhället.
• Centrum är bilfritt och invånarna förflyttar sig till fots samt genom bilpooler, cyklar eller taxibåtar.
• Kollektivtrafiken är kraftigt utvecklad, både på land och till havs, och det finns goda kommunikationer till skärgården som bygger på ny teknik.
• Vattnet i Slemmerns omkringliggande hav och vikar är så klart och rent att man kan se botten, fiska för husbehov och bada varje dag året om, utan att behöva bekymra sig för skadliga bakterier.
• Staden drar nytta av att det finns en gemensam organisation för
vatten- och avloppsfrågor på Åland, där juvelen i kronan utgörs av det högeffektiva och cirkulära Lotsbroverket.
• Samhället står pall för de effekter klimatförändringen kan föra med sig.
