Det är första gången en större insats med hjälp av gräskarpar görs på Åland för att motverka växtligheten i ett vattenområde. Tanken på att plantera gräskarpar i träsket dök upp när Västanträsk by samfällda land- och vattenområde träffades i höstas.– Det kom på tal att växtligheten i träsket ökat och en av våra medlemmar berättade att han läst om gräskarpen och de effekter den kan ha på växtligheten i olika vattenmiljöer. Det var en lösning som vi alla i samfälldheten gick igång på, säger Harriet Lindman, ordförande i Västanträsk samfällda land- och vattenområden.Därefter kontaktade man Tjudö bys samfällda land- och vattenområde för att få med dem på tåget.– De gick också igång väldigt mycket. Vi har ett fint träsk som vi vill att ska fortsätta vara fint och alla inblandade har varit positiva ända sedan starten.300 gräskarparSagt och gjort. Innan midsommar planterades de första 150 gräskarparna ut och i går fick de sällskap av lika många till.– Det här är ett projekt som kommer ta en tid men förhoppningsvis ser vi en förändring inom några år.Gräskarpen är en fisk som uteslutande livnär sig på växter och betar ner oönskad vegetation. Under gynnsamma förhållanden äter gräskarpen växtlighet motsvarande sin egen kroppsvikt varje dag.– Och de är fiskar som blir tyngre än 10 kg. Den största som påträffats i Sverige vägde 19 kg. Det är en väldigt unik fisk eftersom den är strikt växtätande, säger Jonas Jonsson från Aneboda fiskodling.Gräskarpen importerades ursprungligen till Sverige från Kina i slutet på 60-talet.– Men den började inte planteras ut i våra vatten förrän 1985 eftersom det behövde fastslås att arten inte kan föröka sig själv i våra vatten samt att vi kan reproducera den artificiellt.AnpassarI dag används arten främst för att motverka växtlighet i olika vattentäkter.– Vi har planterat gräskarpar i allt från små dammar till större träsk. Beroende på vilken ambitionsnivå ägaren har anpassar man antalet gräskarpar så att rätt effekt uppnås. Våra största kunder är golfbanor. De strävar ofta efter att ha vattenhinder helt utan växtlighet vilket innebär att det blir fler karpar på ett mindre område, säger Jonas Jonsson.Gräskarpen kan leva upp till 20 år. Effektivast är den under sina 10 första.– Den kan inte reproducera sig själv i våra vatten men är samtidigt väldigt skygg. Det är osannolikt att den till exempel fastnar på nät. Den största utmaningen innan de växer till sig blir att undvika stora gäddor. Rovfåglar kan också göra skada, men det är sällan ett problem i så här stora vattenområden.SjälvfinansieratHela projektet har kostat de två samfälldheterna i Finström totalt 16.000 euro – drygt 50 euro per fisk.– Till en början hoppades vi på stöd från EU men det fick vi avslag på. Så hela projektet är självfinansierat av oss i samfälldheten. Det har funnits ett stort engagemang att hjälpa till, säger Harriet Lindeman.Men till nästa år hoppas Harriet Lindeman på Paf-pengar från landskapsregeringen.– Vi missade ansökningstiden förra hösten men förhoppningsvis får vi pengar för att kunna satsa vidare. Målsättningen är att plantera ytterligare 300 fiskar de kommande två åren. Då tror jag att vi får en lagom effekt i träsket i framtiden.

Kevin Eriksson