Det var Harry Jansson som blev kontaktad av markägare som när de öppnat sina deklarationsbrev chockats av att fastighetsskatten gått upp, i vissa fall med flera tusen euro. 
Anledningen till de höjda skatterna var bland annat ett nytt datasystem. ”Vi tillämpar samma regler som tidigare, men har inför antagandet av ett nytt datasystem och nya värderingsprinciper gått igenom vårt register, och då upptäckt ogrundade uppgifter”, sade skattedirektör Maria Sagulin till Ålandstidningen i januari 2018.
Detta innebär att mark som tidigare ansetts värdelös, så kallad impediment, nu taxerades som ”vanlig” mark om de inte ligger i anslutning till ett aktivt jord- eller skogsbruk.
Landskapsregeringen försökte hantera situationen genom en lagändring, men den föll i laggranskningen. Sedan dess har de nya skattebedömningarna legat fast.
Besvär till ÅFD
Samtidigt har frågan hanterats i nya insatser, i såväl riksdag och regering som i domstol.
Minst en åländsk markägare har besvärat sig över skattebeslutet till Ålands förvaltningsdomstol (ÅFD), men beslutet därifrån har dröjt och kommer att dröja till nästa år.
Förvaltningsdomare Irina Wikström vid ÅFD kan inte tala i precisa termer om målet eftersom det lyder under diariesekretess, men konstaterar att målet inte kommer avgöras i år.
– Det går nog till nästa år. Vi har överlag problem med att det finns ärenden som är brådskande enligt lag och då går de förbi i turordningen, säger hon.
Barnskyddsärenden, ärenden som rör AMS, socialvårdsärenden och verkställighetsförbud är exempel på ärenden som har förtur, och det finns många av dessa. Skatteärenden är inte prioriterade i lagen.
– Tyvärr blir sådant som inte hör till de brådskande grupperna efter beroende på hur mycket som kommer in. Det är alltid tråkigt när det dröjer, säger Irina Wikström.
Fyra års väntan
Harry Jansson är kritisk till att det tar så lång tid att hitta en lösning på problemen, och att det drabbar markägare som nu måste skatta ytterligare ett år för sin mark enligt den nya tolkningen.
– Det blir tveksamhet om rättssäkerheten. Om det här drar ut till 2021 i ÅFD, och sedan ska det säkert en sväng till Högsta förvaltningsdomstolen där det tar x antal månader till, skulle det betyda att det tagit fyra år innan vi har rättsläget klart för oss. Markägare ska då tvingas lägga ut pengar för skatterna för 2019, 2020 och 2021, det är lite absurt, säger kansliministern.
Ministeriet utreder
Politiskt ligger frågan hos Finansministeriet i Helsingfors, men coronakrisen har försenat behandlingen säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
– Det utreds av Finansministeriet och för ett par veckor sedan lyfte jag och Sandra Bergqvist (SFP) frågan i en debatt i riksdagen där finansminister Matti Vanhanen (C) var på plats. Vi fick inget definitivt besked om när ärendet ska framskrida, men vi agerar blåslampa, säger Mats Löfström.
Även i den Åboländska skärgården har skatteförvaltningens tolkning av impedimentmark skapat stora kast i fastighetsbeskattningen.
– Där är det kanske till och med ännu värre än på Åland eftersom det är vanligare att man tar ut högre fastighetsskatt där. Det här har drabbat Åbolands skärgård väldigt mycket, säger Mats Löfström.
Vilken väg tror du är mest framkomlig i den här frågan, domstol eller politiskt?
– Jag tycker att politiken borde vara vägen att gå. Jag har inte hört att någon tycker det är en bra grej att beskatta impediment som man nu gör, och jag vet inte hur man skulle försvara det politiskt förutom att det kommer krävas en större reform för att se över sakerna, säger Mats Löfström.
Harry Jansson konstaterar att en del markägare har lyckats få sina begäranden om rättelse på skattebesluten godkända.
– I många fall har Skatteförvaltningen lyssnat på de som inkommit med tillräckliga motiveringar om varför impediment ska räknas som mark som ska beskattas.
Möjligen klarnar läget i början av nästa år då ÅFD förväntas komma med ett utslag om den nya tolkningen av fastighetsskatten.
 

Jonas Bladh