Hur klokt är det att bebygga en gammal avstjälpningsplats? Och vad döljer sig egentligen under markytan? Det är frågor som – än en gång – aktualiserats i och med att staden återupptagit planerna på att exploatera Rönnbergs torg för bostäder.
Stadsmiljönämnden godkände för en tid sedan utkastet till ändrad stadsplan och i kväll klockan 18 hålls ett öppet samrådsmöte i Stadshuset om förslaget.
Stadens miljösamordnare Ulf Simolin säger att det, sedan staden gick in för en exploatering, gjorts omfattande miljöutredningar i området. Inför samrådet har han sammanfattat all tillgänglig data i ett dokument.
Hög kostnad
Enligt Swecos rapport från 2013 finns ett knappt metertjockt skikt i marken med en del kraftigt förorenade fyllningsmaterial. Massorna ovanför det här skiktet är i sin tur lätt förorenade. Att sanera alla massor inom området skulle enligt Sweco bli så dyrt att staden troligen inte skulle klara kostnaden.
Men Sweco skriver vidare att en stor del av de föroreningar som finns inte behöver åtgärdas om staden i planen går in för vissa byggnadstekniska åtgärder.
– De förklarade att man på andra ställen använt ett byggnadssätt som påminner om det som används för att bygga radonsäkert, säger Ulf Simolin.
FI deponins spårw
• Den södra delen av Rönnbergs torg-området användes som deponi fram till 1957 och den norra delen nyttjades som deponi åren 1960 till 1965.
• Vattenanalyser som gjorts visar inte på förhöjda halter som skulle kunna indikera att farliga ämnen kan spridas till omgivningen.
• Sedimentprovtagning från Slemmern visar på endast liten påverkan från mänsklig verksamhet.
• Mätningar av konduktivitet används för att spåra lakvattenläckage. Mätningarna har visat mycket låga konduktivitetshalter.
• Ett av fem provtagna grundvattenrör har överskridit gränsvärdet för metaller sedan 2013. I röret var arsenikhalten hög inledningsvis, men den har därefter sjunkit alla år utom ett.
• ÅMHM har meddelat att man inte tar ställning till den förorenade marken innan projekteringen inletts.
Källa: Mariehamns stad
Det kan till exempel handla om användning av en radonsäker gummimatta, att markplan i byggnaderna ska vara fredade från bostäder och att grönytor förses med ett rent jordlager.
Organiskt material
Prover ur 23 gropar som grävts på området visade att jordmassorna hade inslag av bland annat hushållsavfall.
– Vi hittade däremot inget farligt avfall som bilbatterier, gamla tunnor eller annat.
Man hör nu och då äldre personer berätta att det inte bara är hushållsavfall som slängdes i området utan även mer miljöfarliga produkter. Men det syns alltså inte i proverna?
– Nej, det gör inte det. Inga överraskningar dök upp i den stora undersökningen 2013, säger Ulf Simolin och tillägger att en orsak till det kan vara att det gått flera årtionden sedan deponin stängde.
Statens geotekniska institut i Sverige skriver i en rapport från 2004 att spridningsrisken gällande så kallad deponigas bedöms som mycket stor vid bebyggelse på tidigare deponier.
– Vi har gjort sådana mätningar, och såg inga mätbara gaser.
Det man inte säkert vet, eftersom några geotekniska undersökningar ännu inte gjorts, är om det finns lerlager i marken. Men sannolikt är det så.
Påverkar pålning vid Rönnbergs torg risken för spridning av farliga ämnen i marken?
– Nej – eftersom det inte dykt upp några konstiga halter i den grundvattenprovtagning som gjorts.
Färre bilar
Ulf Simolins bedömning är alltså att en exploatering av Rönnbergs torg inte medför några miljö- eller hälsomässiga risker så länge de byggnadstekniska riktlinjerna i Swecos rapport följs.
Han ser snarare flera miljömässiga fördelar med projektet.
– Som det är nu har vi parkeringsplatser för kanske 200 bilar på Rönnbergs torg. Bygger vi bostäder kan vi med en bra kollektivtrafik minska förekomsten av luftföroreningar, belastningen på dagvattensystemet och därigenom även belastningen på havsviken.
