Förra sommaren gick Norra Ålands högstadiedistrikts skolpsykolog Jan Grajewski i pension. Tjänsten utlystes men ingen sökte.
– Vi gjorde en omfattande reklamkampanj och hade en person på lut som sedan backade ur. Vi har vänt oss väster- och österut, och använt rekryteringsbolag framför allt i Sverige. Men det är en tjänst som är väldigt svår att besätta, säger skoldirektör Mathias Eriksson.
Problemet är på intet vis unikt. Efterfrågan på skolpsykologer är stor både i Sverige och Finland. Enligt Mathias Eriksson utbildas inte tillräckligt många, och steget att flytta till Åland verkar också vara stort. Han har förhoppningar om att locka tillbaka någon ålänning som studerar till psykolog, men säger att det är svårt. Vad det beror på kan han bara spekulera i. Kanske för att samhället är så litet och för att alla känner alla.
Grundlönen för en skolpsykolog på norra Åland är drygt 3.500 euro per månad. Inte ens möjligheten att förhandla om lönen har gett resultat.
– Intresset är noll.
Hur ser du på chanserna att hitta en psykolog?
– Till hösten är de inte så stora. Vi kommer att fortsätta använda de kanaler vi har. Eventuellt om man ska vända sig direkt till universiteten, det känns som följande steg.
Handledningen lidande
Trots att Jan Grajewski är pensionär har han under skolåret hoppat in och jobbat. Ärenden har därför inte blivit liggande, enligt Mathias Eriksson.
– Det är absolut betydligt bättre än ingenting, och folk är inställda på det. Vi har samlat ärenden på hög och tagit tag i dem när han kommer. Ingen har behövt vänta på sina utredningar eller remisser vidare. Om det har funnits utrymme har vi även kunnat ta in ytterligare personer.
– Det har ändå fungerat tillfredsställande på något vis. Men inte är det optimalt.
Det som blir mest lidande är handledningen till personalen som behöver stöd och hjälp med att tackla svåra situationer. I distriktet arbetar visserligen en kurator, men kuratorn har inte samma utbildning och behöver också i sin tur ett bollplank.
Är det inte attraktivt att arbeta som skolpsykolog?
– Det är en svår fråga, men så kan det vara. De som jobbar med barn kan ofta bli illa berörda av sina ärenden, och det kan vara tungt att ta med sig hem. De jag pratat med har antytt att det kan finnas en sådan problematik.
Samtidigt som tillgången på skolpsykologer är liten har behovet av deras tjänster ökat. Mathias Eriksson bedömer ändå att skoldistriktet, trots problem med rekryteringen, lyckats fånga upp de barn som är i behov av stöd redan i tidig ålder.
Tidigare om åren, när tjänsten också varit obesatt, har man löst behovet genom att köpa in tjänster från andra distrikt. Det bästa vore också, anser Mathias Eriksson, om alla skolpsykologer ingick i en pol varifrån man skulle kunna köpa de tjänster man behöver.
– Då skulle man säkra att det alltid fanns ett antal som kunde serva de mest akuta ärendena.
En sådan skrivelse har också riktats till landskapsregeringen (se artikel intill).
Fick napp via Facebook
Per-Olof Friberg, som är skoldirektör på södra Åland, håller med om att det är svårt att få tag skolpsykologer:
– Det är en brist, det är tydligt.
På södra Åland har man två heltidstjänster som skolpsykologer, och båda är besatta av två behöriga legitimerade psykologer. Även Mariehamns stad har sina två skolpsykologtjänster besatta.
– Vi är jätteglada för det, det är en svår grupp att få tag på, säger bildningsdirektör Kjell Nilsson.
Psykologerna fick han tag på tack vare en vän på Psykologiförlaget, som lade ut en förfrågan via Facebook.
– De traditionella vägarna gav ingenting, säger han.

Sandra Widing