Föga förvånande berättar studien att de främsta orsakerna till att man flyttar från Åland är studier och arbete. Den begränsade tillgången till högre utbildning på Åland gör att många yngre väljer att pröva vingarna på annat håll. Det i sig behöver inte på något sätt vara negativt. Det är rent av bara positivt att våra yngre skaffar kunnande på annat håll och bygger utomåländska nätverk. Hela vårt samhälle gynnas av det.
När det kommer till de bristande möjligheterna till karriär så är det kanske mer frågetecken. Förvisso kan inte alla hitta möjligheter till en karriär på Åland men samtidigt kunde det åländska näringslivet bli bättre på att informera om vilka karriärmöjligheter som finns inom det åländska näringslivet. För det finns möjligheter som ibland glöms bort att kommunicera i det dagliga värvet.
Frågan är inte på något sätt ny utan många i näringslivet är medvetna om denna brist och bland annat har Ålands näringsliv lyft frågan ett flertal tillfällen genom riktade insatser till främst ungdomar.
Däremot kommer det som en liten överraskning att värderingar och attityder finns med som en utmärkande variabel i varför man väljer att flytta från Åland. Här talas om hierarkiska strukturer, men även det enkla faktum att det är svårt att komma in i samhället.
Här har Åland något att bita i om vi ska bli den inflyttningsort som både näringsliv och det politiska Åland talar om i olika sammanhang.
Innan vi målar allt i svart är det viktigt att notera att studien även skvallrar om något annat. Om att en betydande majoritet av de utflyttade är fina ambassadörer för Åland. Många har en positiv syn på Åland och en återflytt är inte uteslutet.
Det här är en enorm potential som kunde nyttjas mer – frågan är bara hur? Kanske kunde landskapsregeringen och näringslivet göra en gemensam insats för att upprätthålla kontakten med dessa personer och finnas där när bitarna faller på plats? Även på detta område har och görs insatser men finns det något till som kunde göras?
Djupdyker vi mer i studien finner vi även att Åland upplevs som isolerat och att det är dåliga trafikförbindelser till och från Åland. Det här är något som bubblar i samhället och nu börjar det ge uttryck i olika studier. Sedan om det beror på att samhällsdebatten kring upphörandet av Kapellskärstrafiken och Helsingforsflygets stora brister varit intensiv tål att funderas över. Däremot är det tydligt att det finns ett upplevt problem och det i sig är en rejäl utmaning för Åland.
Hur ska vi då förbättra Ålands attraktionskraft? Här ger studien en rad förslag. Allt från att ledarskap och arbetskultur måste förbättras till att utbudet av arbete och boende måste stärkas.
Trafikförbindelserna nämns även här liksom att vi behöver arbeta med på att få inflyttade att känna sig välkomna.
Studien är ett batteri med olika åtgärder för att göra Åland mer attraktivt. Vi får bara hoppas att såväl våra politiker som näringslivet tar en djupdykning i materialet och kommer med förslag på åtgärder för höjd attraktionskraft. Med tanke på det stora behovet av in- och återinflyttning så borde det var ett självklart nästa steg.
Daniel Dahlén
Fotnot: I Ålandstidningens podcast Kommentaren intervjuas Ålands statistik- och utredningsbyrås utredare Mina Rosenqvist om studiens resultat. Podcasten finns att lyssna på där poddar finns samt i Ålandstidningens e-tidningsapp.
