Redan i februari ifrågasatte oppositionspartierna Liberalerna och Socialdemokraterna blivande talmannen Bert Häggbloms (Ob) och lagtingsledamoten Marcus Måtars (Ob) inblandning i den så kallade bulvanaffären. I ett spörsmål ställer de frågan om Veronica Thörnroos förtroende för Bert Häggblom. 

Från denna första kris fick landskapsregeringen (LR) direkt kliva in för att hantera nästa: coronapandemin. Sedan dess har det gått på i ett för Veronica Thörnroos.

– Jag har inte hunnit tänka tillbaka så mycket, vi har ett sådant tempo på fortsättningsvis att det är helt otroligt. Det går liksom i ett – det jag har saknat är tid för eftertanke och reflektion. Ibland behöver du ett ordentligt ”tidsbreak” på kanske tre dygn i alla fall, men det finns inte när du måste jobba helger också ganska ofta.

När du ser tillbaka på det här året lite längre fram, vad tror du att du kommer att tänka då?

– Att det nog var väldigt utmanande – alla kategorier.

Politisk mognad

Vi backar bandet. Efter lagtingsvalet i oktober 2019 inleddes arbetet att bygga en regering – en process som skulle komma att ta två månader.

Det tog ett tag att få regeringspusslet klart.

– Ja, det beror på vem du frågar. Jag hade en klar målsättning, jag visste vad jag ville. Men sedan är det så i den politiska världen att det ibland tar ett litet tag innan alla har samma målsättning.

Vad var målsättningen?

– Jag ville ha en bred regeringsbas och att vi skulle ha ett självstyrelsepolitiskt och näringspolitiskt tungt perspektiv. Därför ville jag ha med Moderaterna som har haft näringsliv och företagande som sin paradgren. Obunden samling drev åtminstone i valkampanjen en företagarvänlig politik.

Hur har det varit att försöka styra en så bred regering?

– Det som kanske förvånade mig var att ministrarna sist och slutligen har funnit sina roller ganska snabbt. Jag tycker att de har visat politisk mognad.

Är det en utveckling du ser från var ni började jämfört med var ni är i dag?

– Absolut. För det första kan alla basrutinerna nu, från ärendehantering till vad som är rimligt att begära av tjänstemännen. Jag tycker också att vi har jobbat upp bra strukturer gentemot våra regeringspartier.

Har det krävt mer av dig som ledare att ni har många oerfarna ministrar?

– Det är klart att det har det. Av de åtta som sitter var det bara Torbjörn Eliasson (C), Fredrik Karlström (MSÅ) och jag som har erfarenhet från regeringssidan. På det viset har det varit spännande.

Vill du utveckla det?

– Jag tror att det nog hade varit bra om de hade fått någon månad till på att lära sig vad de ska ta till överläggning, hur mycket tid de ska boka och vad som behöver förankras politiskt.

I regeringsprogrammet klareras att Moderaterna inte står bakom LR:s beslut att säga upp avtalet om elhybridfärjan.

– Det är en isolerad företeelse. Det som står i regeringsprogrammet har vi kommit överens om.

Har det försvårat regeringssamarbetet att det ändå finns frågor ni inte ser lika på?

– Nej, det tycker jag inte. Vi var alla införstådda med att när det kommer till Västra Föglö har vi ingen samsyn. Moderaterna hade sin position klar, men om vi har 99 frågor vi är överens om, ska vi då låta den här ena saken bli så stor att vi inte kan samverka i regering? 

Men Moderaterna var ju också med och drev kommunreformsfrågan i förra regeringen.

– Jag tycker inte att det har påverkat speciellt mycket. Det förslag som klubbades igenom då förutsatte att kommunerna accepterade det och man kommer inte vidare med den processen. Jag recenserar ogärna vad andra partier tycker.

Är din upplevelse att hela regeringen står bakom förslaget?

– Ja. Vi vet att Moderaterna gärna skulle se större kommuner, men de vet att den vägen är stängd för tillfället och då får man prova andra.

Ifrågasatte ledarskapet

Under budgetdebatten i lagtingen lyfte liberalen Ingrid Zetterman upp frågor om ledarskapet i LR, något som väckte starka reaktioner i majoritetsblocket.

– Det är ofta så i lagtingsdebatten att man ger lite hintar. Det hör till det politiska spelet, men jag tycker att man får vara lite försiktig när det gäller personalen.

Det blev ganska hårda ord i salen.

– Ja, det blev lite grinigt där ett tag.

Hon konstaterar ändå att samhällsklimatet är ganska tufft och att coronasituationen inte underlättade. Hon tror också att distansarbetet kan ha påverkat en del av personalens mående.

– Det borde ha skett under lite mer ordnade former.

Just nu pågår ett utredningsarbete över personalhälsan och hur den påverkats av distansarbetet.

Enligt uppgifter till Ålandstidningen har Veronica Thörnroos gått in och detaljstyrt olika avdelningar i LR.

– Det vill jag inte ta på mig. Det som är kopplat till covid och som har gått till plenum har jag varit med i, men i andra ärenden har jag inte varit delaktig.

”Bita ihop och jobba hårdare”

En stor del av de politiska planerna för året fick läggas på is ”när covid kom”.

– De första månaderna gick nog 90 procent av min arbetstid åt till det. Det fanns inte tid till annat – bara det absolut nödvändigaste som måste hanteras i plenum.

– Jag hade hoppats på att vi i början av 2020 skulle ha kunnat sätta oss ner och gå igenom regeringsprogrammet ganska noggrant, eftersom ministrarna hade haft tid att resonera med sina avdelningar och att vi sedan i mars eller april skulle ha kommit fram tydligare med de politiska prioriteringar som finns i handlingsprogrammet.

Speciellt ekonomin hade hon tänkt att skulle tas tag i.

– Vi visste ju att vi hade levt över våra tillgångar i många år. Vi har ett strukturellt underskott som har varit väl känt. Men det hanns inte riktigt med, utan det var bara vad som absolut måste skötas som vi hann med inledningsvis.

Hon känner ändå hoppfullhet över att situationen snart ska återgå till mer av ett normalläge.

– Jag vet att det finns många utmaningar, men vi har varit i svåra tider förut. Det är bara att bita ihop och jobba hårdare.

Vad tänkte du när Finland utlyste undantagstillstånd?

– Det är inte läge att känna så mycket en sådan här gång, det är läge att agera. Det finns inte tid att känna så mycket, det är bara att göra.

– Jag har en bakgrund i hälso- och sjukvården och har läst ganska mycket katastrofmedicin. Jag är van att tänka på ett visst sätt – jag förbereder mig för det värsta, hoppas på det bästa och jobbar mot det. Det som präglar akutsjukvården är att den är väldigt systematisk.

Är det inte en väldigt kraftig signal att sända ut?

– Absolut, det är bara de som är över 80 år som har varit med om det förut. Jag tror att folk förstod allvaret i det, och det var klokt resonerat av Finlands regering.

När gränsen stängde skapade det genast problem för vården – 25 procent av läkarna vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) kommer från Sverige på regelbunden basis och räddningshelikopterns förare kom från Norge och Danmark.

– Det har funnits en oro – kommer vi att klara av det vårdmässigt? Men från ÅHS har de varit helt suveräna med att omstrukturera.

I en gallup som presenterades i början av april rusade stödet för lantrådet och nästan 36 procent uppgav att de skulle rösta på Centern.

– Inte var det Centern eller mig de stödde, hade det varit liberalt lantråd hade de stött Liberalerna. Det är en naturlig reaktion att man sätter sin tillit till den som är i ledarposition och hoppas att det ska gå bra.

”Vi står stadigt”

Det här första året vid makten blev ”helt annorlunda” än Veronica Thörnroos hade förväntat sig.

– Men till vissa delar blev det kanske till och med bättre än jag hade vågat hoppas. Då tänker jag inte på covid-19, utan på styrkan och viljan att utveckla och vara med som finns hos både kollegiet och regeringspartierna. Man vill aktivt stiga in och är beredd att ta ansvar och jobba hårt. Den entusiasmen tror jag är ganska ovanlig, måste jag säga. Jag kan inte komma på att jag stött på det tidigare.

Nu inleder LR sitt andra år med en oklar ministerpost.

Vem blir finansminister?

– Den frågan passar jag nog på tills vidare.

Var står regeringen i dag, när ert andra år börjar?

– Vi står stadigt och tittar framåt med modig blick.