DIFF – Ingenjörerna i Finland är ett svenskspråkigt fackförbund som har cirka 80 medlemmar på Åland och ungefär 3.300 totalt. Under onsdagen och torsdagen besökte förbundets ordförande Thomas Mård och verksamhetsledare Viktor Kock Åland för en medlemskväll.
Över 20 procent av de åländska medlemmarna dök upp på träffen.
– Det kom fler än vi hade väntat oss. Om det skulle dyka upp procentuellt så här många på alla andra orter hade det varit jättebra, säger Thomas Mård.
Oklar motpart
En stor fråga för medlemskvällen var de kommande kollektivsavtalsförhandlingarna. Informella diskussioner har inletts med arbetsgivare, men de riktiga förhandlingarna dröjer till senare i höst.
– Anledningen till att man inte har kommit igång ännu är att man inte riktigt vet vem motparten är på arbetsgivarsidan, säger Viktor Kock.
Teknikindustrin har grundat en ny arbetsgivarförening som det är meningen ska sköta förhandlingarna, men tillräckligt många arbetsgivare har ännu inte anslutit sig för att förhandlingarna ska kunna leda till allmänbindande kollektivavtal. För att det ska lyckas borde minst 50 procent av arbetsgivarna och 50 procent av arbetstagarna vara representerade, menar Viktor Kock och Thomas Mård.
Två knäckfrågor
En av de stora frågorna i förhandlingarna blir för DIFF:s del jämställda föräldraledigheter.
– Vi har som målsättning att pappor ska få lika lång ledighet med fullt betalt som mammor. I dagsläget enligt kollektivavtalet har mamman tre månader med full lön, medan pappan har sex dagar, säger Viktor Kock.
Under den tiden betalar arbetsgivaren mellanskillnaden mellan ordinarie lön och FPA:s ersättning.
– DIFF har haft det här på agendan i tre-fyra år redan och nu fick vi äntligen de andra förbunden med oss. Sedan gäller det bara att övertyga arbetsgivarna om att det här är en bra idé, säger Thomas Mård.
Möjligheten till distansarbete är en fråga som har bubblat upp i och med pandemin.
– Det är naturligt att det måste komma upp i förhandlingarna, hur man ska gå vidare med distansarbete efter coronapandemin, säger Viktor Kock.
Antalet arbetslösa eller permitterade medlemmar gick dessutom upp med ungefär 1.000 procent på bara en månad när pandemin slog till, från under en procent till över tio.
– Många företag drog i nödbromsen riktigt hårt. Sedan blev det en positiv överraskning och många företag avbröt permitteringarna. Man såg att produktiviteten inte alls sjönk med distansarbetet, utan snarare tvärt om. Pandemin för nog också något bra med sig, säger Thomas Mård.
Behövs kvinnor
En annan viktig fråga är att få en jämnare könsfördelning i branschen. DIFF:s medlemmar är 90 procent män och 10 procent kvinnor, vilket också motsvarar könsfördelningen bland utexaminerade svenskspråkiga ingenjörer.
– Det är något jag ser som ett problem. Vi borde få fler tjejer intresserade av teknikutbildningar, för de behövs. Vi behöver kvinnliga ingenjörer, men det går väldigt trögt, säger Viktor Kock.
DIFF ligger dessutom under det nationella medeltalet. Det finska fackförbundet har 14 procent kvinnliga medlemmar, och också en lite högre andel utexaminerade kvinnor.
– Tyvärr tror jag det har att göra med en ganska traditionell inställning till olika yrken uppe i Österbotten framför allt, säger Viktor Kock.
Thomas Mård instämmer.
– Vi har olika utskott som jobbar med det här och försöker locka kvinnor till de här yrkena. Jag tror att det ligger mycket i det gamla synsättet, att ingenjörsyrket är något som är till för män. Men det stämmer inte, 95 procent av ingenjörerna sitter vid datorn och det är ingen skillnad om det är en man eller kvinna. Det är nästan bättre om det är en kvinna, särskilt på mansdominerade arbetsplatser, säger han.
