Jesper Josefsson valdes för första gången in i lagtinget som 26-åring för fyra år sedan. När han nu tar plats i landskapsregeringen är det som nybliven 30-åring och som den yngsta ministern sedan 1999, då en 25-årig Danne Sundman blev it-minister i Roger Nordlunds regering.

Att det skulle bli så kunde Jesper Josefsson inte föreställa sig för några månader sedan, men att det blev just portföljen med näringsliv, miljö och digitalisering var självklart den dag frågan ställdes.

– Det är en ganska bred portfölj men många frågor går in i varandra. Näringsportföljen var den jag personligen ville ha om jag skulle få chansen att bli minister. Jag trodde inte att det skulle bli så men sedan blev det naturligt när jag samlade så många röster.

Att Centern som parti riktade in sig på portföljen var också naturligt, menar Jesper Josefsson.

– Centern är ett företagarparti. Vi har många entreprenörer både bland de som ställer upp för partiet och bland väljarna. Det ligger i partiets dna så det är helt klart en hjärtefråga. Sedan hänger förstås ett starkt näringsliv ihop med en stark välfärd.

Spännande kombination

En sådan entreprenör var också Jesper Josefsson själv innan han blev invald i lagtinget 2019.

– Jag är väldigt intresserad av näringslivet och har alltid inspirerats av egenföretagare och drivna personer. Det krävs att man tänker innovativt, nytt och utmanar sig själv och sådant arbetar jag gärna för att stöda.

När det gäller miljön säger han att naturen och närheten till havet är ett av Ålands trumfkort.

– Det är en stark anledning till att jag själv bor på Åland med skogen som bakgård. Naturen gör Åland attraktivt som plats och det måste vi värna om.

Att hitta balansen mellan en välmående miljö och stark tillväxt ser han som en rolig utmaning.

– Fiskodlingen är ett bra exempel på Åland. Den bidrar med väldigt viktiga arbetsplatser och intäkter men samtidigt påverkar den miljön negativt. Där måste man hitta en balans där miljön blir bättre, eller åtminstone inte sämre, samtidigt som näringslivet tillåts växa.

Bygger en grund

Digitaliseringen nämns tydligt i regeringsprogrammet och enligt Jesper Josefsson håller landskapsregeringen för närvarande på att bygga en grund för framtiden.

– Vi har legat efter på Åland och behöver komma upp på banan igen och så fort vi gjort det kan vi också börja leverera lösningar som underlättar både för näringslivet och de tjänstemän som jobbar med olika frågor.

Han konstaterar att man politiskt tidigare prioriterat bort frågan eftersom det handlar om ”tråkiga” saker som kostar en del pengar.

– Register och sånt. Sedan, när vi har grunden på plats, kommer det att skapa förutsättningar för att jobba på ett nytt och effektivt sätt. Mycket handlar också om verksamhetsutveckling. Att hitta nya, enklare och snabbare sätt att göra saker på och det är där den digitala tekniken ska fungera som ett hjälpmedel.

Lågt hängande frukter

Samtidigt har landskapsregeringen aviserat för tuffa inbesparingar under de kommande åren.

Tanken med digitalisering är ju att spara pengar på sikt, men inledningsvis kostar det ju en del. Känner du att du har utrymme för att göra allt som behövs under de kommande åren?

– Det behöver inte kosta jättemycket inledningsvis men något kommer det förstås att kosta. Det går att hitta en del ganska lågt hängande frukter.

En sådan sak är landskapsregeringens ärendehanteringssystem som framöver ska bytas ut.

– Jag tror att det frigör ganska många arbetstimmar direkt den dag vi har ett nytt ärendehanteringssystem på plats. Både för tjänstemän och privatpersoner eller företag. Sparar det tid för någon gör det det ofta för alla.

Jesper Josefsson tror också att landskapsregeringen kan förbättra en hel del på upphandlingssidan.

– Det finns en historia av it-upphandlingar som blivit ganska dyra. It är krångligt att upphandla men det finns en hel del förbättringspotential – blir vi bättre på det kan också en hel del pengar sparas in.

Smått blir stort

Precis som miljö tangerar också digitaliseringen näringslivets förutsättningar där bättre och effektivare processer kan skapa förenklingar.

– Det är enkelt att skylla på skattegränsen och säga att den är ett stort hinder för det åländska näringslivet, men det finns också många småsaker som i slutändan blir stora problem. Lagstiftning och byråkrati och där behöver vi försöka samla in allt, stort som smått, och hitta lösningar.

Skattegränsen ligger primärt på finansminister Mats Perämaas (Lib) bord men Jesper Josefsson säger att han bistår i det offensivare arbete som landskapsregeringen hoppas ska bryta dödläget med Finland.

Parallellt med det är inflyttning en viktig fråga.

– Vi behöver stärka Ålands attraktionskraft ännu mer. En stor del av näringslivet har svårt att hitta de kompetenser som behövs och där behöver den åländska ekonomin inflyttning. Vilka personer vill vi ha hit, hur når vi dem och hur får vi dem att stanna? Det är en prioriterad fråga.

Det finns de som tycker att det inte går att bedriva någon vettig näringspolitik utan skattebehörighet. Hur ser du på det?

– Det vore definitivt lättare, men jag ser det inte som ett jättestort hinder. Om man lyssnar på det åländska näringslivet så är de ganska nöjda med Finlands näringslivspolitik. Framför allt vill man ha samma förutsättningar och långsiktighet. Visst skulle det skapa flera möjligheter men det det finns mycket annat vi kan kompensera med. Vår litenhet är till exempel en styrka eftersom det möjliggör snabba beslutsgångar och nära kontakt med näringslivet.

EU-medel och plattform

Andra frågor som ligger högt på Jesper Josefssons prioriteringslista är transporterna till och från Åland, där han tar vid arbetet med att få i gång regelbunden flygtrafik till Helsingfors, såväl som bättre processer för att få mer projektmedel från EU till Åland.

– På samma sätt som digitaliseringen får stöd av en digitaliseringsenhet behöver vi skapa en grund för att få hit mer projektmedel från EU. Vi behöver dels ha bättre koll på vad som finns att söka, dels bli bättre på att sammanföra det med idéer här på Åland.

Överlag vill Jesper Josefsson jobba för att bättre kunna sammanföra idéer och kapital på Åland. Där är hans vision en gemensam plattform för entreprenörskap och innovationer.

– Det behövs en tydligare helhet för entreprenörskap på Åland. I dag sysslar Ålands näringsliv, näringsavdelningen och högskolan med sina egna grejer och det där skulle jag vilja sy ihop på ett bra sätt. Där är Science Park Gotland en förebild. De har varit oerhört duktiga på att få EU-medel till Gotland och på att sammanföra kapital och idéer.