Tillsättningarna av administrationschef/chefsjurist samt kommunikationschef på landskapet skedde enligt reglerna, försvarar sig landskapsregeringen inför justitiekanslern som utreder saken efter en anmälan.
Fast beslutsmotiveringarna saknas i ärendeakterna.
LANDSKAPET Jörgen Erlund, tidigare avtalschef på landskapet, har vänt sig till justitiekanslern, JK, med klagomål på hur tillsättandet av nya tjänster inom landskapet går till. Han pekar speciellt på tillsättandet av administationschef/chefsjurist samt kommunikationschef.
Han vill veta hur de sökandes meriter jämförts och hur sökande kan få veta vilka bedömningsgrunder som används.
I sitt svar på JK:s begäran om en utredningen svarar lr att tjänsterna tillsatts enligt den praxis som finns. En rekryteringshandledning håller just på att tas fram där alla regler och rutiner ska samlas på samma ställe.
Skicklighet och förmåga
I fallet med kommunikationschef sökte åtta personer tjänsten och fyra kallades på intervju. Sedan en av dessa hoppat av bedömdes de tre kvarvarande efter sin skicklighet - bedömt efter studier, arbetslivserfarenhet, erfarenhet av förvaltningsarbete och ledarskap samt andra områden som har betydelse för kommunikationsverksamhet. Samt sin förmåga - där egenskaper som resultatinriktad, samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga, strategisk förmåga, omdöme och beslutsamhet tillmätts särskild betydelse.
Resultatet blev att Björn Häggblom ansågs uppfylla kraven bäst.
Lr konstaterar dock att akten med beslutförteckningen saknar den beslutsmotivering som förvaltningslagen kräver. Motiveringen framgår dock tydligt av beredningsmaterialet, skriver man.
Ingen intervju
I fallet med administrationschef/chefsjurist lediganslogs tjänsten två gånger på grund av för få sökanden. De tre sökanden som sedan fanns bedömdes efter utbildning och erfarenhet samt förtrogenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter.
Landskapet hade redan god kännedom om de tre sökande eftersom två redan var anställda vid landskapet och den tredje sökt tidigare tjänster. Därför hoppade man över intervjuandet. Valet föll så på Sören Silverström, som sökt och fått dispens från behörighetskraven rörande utbildning.
Även i detta fall saknas akten med tillsättningsbesluten själva beslutsmotiveringen.
Avslutningsvis konstaterar lr att trots bristerna i beslutens motiveringar har alla haft möjlighet att ta reda på vilka grunder utnämningarna baserats på eftersom underlagen varit offentliga.

Petter Lobråten