Ålands landskapsregering agerade lagstridigt när man återkallade dyktillståndet vid ubåtsvraket S-2.
Det konstaterar JO efter en granskning av turerna kring den uppmärksammade dykningen.

FÖRVALTNING Riksdagens biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja har fattat det tolv sidor långa beslutet om händelserna inför och under dykningen vid den sovjetiska ubåten S-2 i november 2010.
Ålandstidningen beskrev händelseförloppet i flera artiklar (se bakgrund). I korthet hade ålänningen Björn Rosenlöf, som arbetar som kammaråklagare i Sverige, tillsammans med andra dykare fått tillstånd av landskapsregeringen att fästa en minnestavla på ubåtsvraket. Men ett par dagar innan dykningen skulle ske beslutade landskapsregeringen att upphäva tillståndet.
Behövs samtycke
Enligt JO var upphävningen lagstridig.
Förvaltningslagen tillåter bara undanröjanden av felaktiga beslut under vissa förutsättningar. Ska beslutet ändras till någons nackdel måste den personen ge sitt samtyckte till det, om det inte är så att personen själv förorsakat ett uppenbart fel.
Samtycke behövs inte om beslutet rättas till någons fördel. Landskapsregeringen skrev i sitt svar till JO att dykstoppet var till dykarnas fördel, efter som det skyddade deras liv och hälsa mot en hotande fara. Men JO håller inte med om det. I stället kan det anses som ofördelaktigt att bli av med ett tillstånd som ur Björn Rosenlöfs synvinkel var bra för honom, anser JO.
Dessutom borde Björn Rosenlöf ha kunnat lita på att myndigheterna inte oväntat skulle ändra sitt agerande på ett sätt som var negativt för honom.
Inget fel av polisen
Enligt JO agerade inte Ålands polismyndighet lagstridigt som beslutade om avspärrning. Polisen hade en välgrundad anledning att förhålla sig allvarligt till det eventuella hotet mot liv och hälsa, allmän ordning och säkerhet.
Inte heller gränsbevakningsväsendet gjorde något fel i samband med händelsen, anser JO.

Anna Jakobsson