Jordbrukarna anser att de stora EU-stöden ger skattebetalarna valuta för pengarna. De ger oss lägre matpriser, fler arbetsplatser och håller hjulen i den åländska ekonomin rullande.
JORDBRUK Tage Eriksson, vikarierande vd för Ålands producentförbund, säger att det inte är speciellt svårt att motivera de stora stöd jordbruket får.
-Stöden är en del av EU:s jordbrukspolitik. Idén är att man genom stöd ska trygga matförsörjningen både vad gäller mängd och kvalitet. Det är även ett sätt
att få billigare livsmedel till konsumenterna.
-Det är samma sak i hela Europa. Stöden är inget speciellt för Åland. Systemet går ut på att sänka livsmedelskostnaderna för konsumenterna, säger landsbygdsutvecklare Lena Brenner.
Leder stöden verkligen till lägre priser?
-Ja, det skulle vara mycket högre priser i butikerna utan dessa stöd till jordbruket, säger Lena Brenner.
Varför behöver jordbruket särbehandling? EU behöver inte trygga tillgången på till exempel mobiltelefoner genom stöd?
-Handeln med livsmedel är väldigt komplicerad. Vi skulle själva vara glada om vi skulle slippa allt detta. Nu har EU gått in för detta konsumentstöd och vi måste få vår del för att överleva, säger Tage Eriksson.
Många arbetsplatser
Skulle det finnas något jordbruk på Åland utan stöd?
-Det tror jag inte. Om man drar bort alla stöd direkt försvinner allt jordbruk, säger Lena Brenner.
Brenner är även noga med att påpeka att jordbruket är oerhört viktigt för den åländska ekonomin.
-Jordbruket förser hela livsmedelsindustrin med råvaror. Skulle inte det åländska jordbruket finnas skulle det inte heller finnas någon åländsk livsmedelsindustri. Jordbruket och livsmedelsindustrin står tillsammans för cirka 1.500 arbetsplatser på Åland, plus otaliga ringeffekter i till exempel transportsektorn.
Å andra sidan har jordbruket lågt förädlingsvärde, vilket innebär att 1.500 personer på Åland arbetar i en lågproduktiv sektor.
-Detta med att produktiviteten är låg beror på vad man jämför med. Frågan är också var vi ska hitta en bransch som ger en större förädlingsgrad. Att starta fler banker och rederier på Åland kanske inte går.
Byråkrati
Tage Eriksson är liksom många andra kritisk till själva systemet. Frågan är vad alternativet är: att alla får behålla sina skattepengar och i stället betala högre matpriser?
-Ja, bäst skulle det nog vara om priserna skulle vara sådana att de gick att leva på dem. De flesta föredrar att få betalt för ett arbete man faktiskt utför.
Är det inte problematiskt att många jordbrukare får mer än hälften av sina inkomster från stöd och lägger mycket tid på att söka dem?
-Ha ha, att de spenderar mer tid åt att söka bidrag än att odla är kanske att ta i. Det förekommer visserligen omfattande uppföljning och kontroll som tar mycket tid. Det är därför så många vid näringsavdelningen måste syssla med jordbruk: de ska kontrollera utbetalningarna av alla stöd, säger Tage Eriksson.
-Att jordbrukare tvingas lägga så mycket tid på att söka stöd är inget eftersträvansvärt, men det är återigen inget unikt för Åland. Alternativet är att höja matpriserna, säger Lena Brenner.
JORDBRUK Det är en kluven Anders Eriksson (Åf) som svarar på frågan om vad han tycker om de stora EU-stöden till jordbruket. Å ena sidan är stöden, givet dagens system, nödvändiga för att det åländska jordbruket ska överleva. Å andra sidan skapar stöden mycket ineffektivitet.
-Frågan vi måste ställa oss är om vi vill ha ett jordbruk eller om vi ska skrota det. Jag vill ha ett jordbruk och därmed får vi för tillfället finna oss i detta system.
-Hela grundidén med stöden är att skapa ett så lågt livsmedelspris som möjligt. De flesta jordbrukare, inte bara på Åland, skulle emellertid helst slippa stöden och i stället få bättre betalt för sina produkter.
Men leder verkligen stöden till lägre priser?
-Det är till viss del där det har gått snett. Man har sett att mycket hamnar hos olika mellanhänder. Jag tycker även att det är en konstig inställning att mat inte får kosta något längre. Jämfört med hur det var i början av 1900-talet lägger vi i dag bara en bråkdel av vår inkomst på mat.
Sökandet tar tid
Är det ett sunt system att hälften av det åländska jordbrukets inkomster utgörs av stöd?
-Nej, absolut inte och jag tror de flesta jordbrukare har samma utgångspunkt. Jag har själv effektiviserat mitt spannmålsbruk så mycket att jag nu ägnar mer tid åt EU-byråkratin och söka stöd än själva odlandet.
Det är bara sju näringsidkare på Åland som får mer stöd än dig. Är du bra på att söka stöd?
-Nej, jag har stora arealer och då får man mycket stöd.
Är det inte problematiskt att du sitter i lagtinget och samtidigt är en av dem som får allra mest i stöd?
-Det är klart att det inte är en trevlig sits, men alla i lagtinget fattar beslut som gynnar dem själva. Visst vore det bättre om hela denna stöddjungel försvann. Sedan finns det en poäng i att inte alla i lagtinget blir yrkespolitiker.
JORDBRUK Samtidigt som Barbro Sundback (s) medger att det är viktigt att "de stöd som finns och som man har rätt till ska komma de åländska jordbrukarna till del" är hon över lag kritisk till dagens bidragssystem och de enorma resurser landskapet lägger på jordbruket.
Kritiken mot stöden handlar dels om att de åländska skattebetalarna tvingas betala för mycket, men också om hur stöden påverkar jordbruket.
-Om man tittar på de stöd som betalas ut kan man konstatera att jordbruket är väldigt bidragsmaximerande. Det styrs inte av efterfrågan eller vad som är hållbart, utan att man ska få så mycket bidrag som möjligt.
Barbro Sundbacks huvudpoäng är att bidragen kunde användas till att skapa ett mer hållbart jordbruk.
-Om man får så här mycket stöd borde produktionen vara hållbar. Användning av bekämpningsmedel och konstgödsel borde upphöra.
Så man borde ställa fler krav?
-Ja, att produktionen ska vara ekologisk.
Gamla Åland
Ett argument för stöden är att de leder till lägre matpriser.
-De säger så. Men relationen mellan stöd och pris är inte alldeles enkel. Den senaste tiden har matpriserna i Finland gått upp med tio procent samtidigt som de fallit i övriga Europa.
Samtidigt passar Sundback på att upprepa sin kritik mot landskapet och näringsavdelning som hon anser lägger alldeles för mycket krut på jordbruket.
-Det handlar om det gamla Åland som måste ersättas av moderna industrier. Vårt näringsliv är på alerten men landskapsförvaltningen och i synnerhet näringsavdelningen är efter sin tid.
Är jordbruket en åländsk framtidsbransch?
-Ja, om man inriktar sig på att skapa ett Åland brand (ett varumärke för Åland, red anm). Åland kan aldrig konkurrera med kvantitet.

Ålandstidningen