- Om alla stöd försvinner blir det inget jordbruk kvar på Åland, säger mjölkbonden Mikael Pellas i Godby.Stödet till finländska och åländska jordbrukare blir en viktig fråga att lobba för under EU-toppmötet i Lissabon som inleddes i går.
JORDBRUKSSTÖD Han har en intensiv dag på sin gård i Godby, Mikael Pellas. I dag ska det bytas utgödslingssystem åt korna.
- Hinner vi inte klart till kvällen får vi mocka för hand, men det går ju bra det med, säger Mikael Pellas.
Än är det värt arbetet.
- Vi har 65 mjölkande kor, och vi livnär oss bra på det som det ser ut i dag, beskriver han.
Men en gård på 65 kor har inte särskilt mycket att sätta emot de stora mjölkanläggningar som etableras i Mellaneuropa. I framtiden tror Mikael Pellas att det ska till stordrift för att näringen ska löna sig.
- Det kommer att handla om anläggningar på runt 500 mjölkkor, det är inte ett alternativ som är möjligt på Åland.
I dag står mjölkstödet för fyra cent per liter mjölk, det utgör en fjärdedel av nettot på mjölken, alltså mjölkpriset minus produktionskostnaderna.
- Visst skulle verksamheten gå ihop utan det. Men man vill ju ha möjlighet att leva ett drägligt liv också, inte bara arbeta hårt för en liten lön säger han.
Ute i ytterskärgården skulle det slå ännu hårdare om stödet försvann. Där är ersättningen högre.
Motsätter sig stödet
När Finland gick med i EU 1995 så förhandlades ett undantag för 141-stödet igenom. Det gjorde det möjligt för Finland att fortsätta att dela ut bidrag till jordbruket. I dag är 141-stödet en viktig inkomstkälla för jordbruken i södra Finland och på Åland.
Men den möjligheten kritiseras av grannländerna Sverige och Danmark. De tycker att stödet snedvrider konkurrensen.
- De bortser från att vi har ett mindre gynnsamt klimat. 90 procent av det svenska jordbruket är sydligare beläget än det finländska. Vi har helt enkelt inte samma möjligheter att producera lika rationellt, säger Mikael Pellas.
En gemensam kamp
Samtidigt som Mikael Pellas arbetar vidare på sin gård gör lantråd Roger Nordlund (c) sig redo att sätta sig i regeringens flygplan till Lissabon. Där ska han möta EU:s regeringschefer som väntas anta det nya reformfördraget. Jordbruksstödet står inte på agendan. Men statsminister Matti Vanhanen har sagt att han kommer att lobba för frågan bland de övriga ministrarna.
- Åland och Finlands regering har samma uppfattning i de här frågorna, så vi arbetar i gemensamt intresse, säger Roger Nordlund.
Han tror att Vanhanen kommer att försöka utnyttja alla möjligheter som finns till att påverka eftersom det handlar om en viktig sak.
- Samtidigt är frågan svår att påverka. Det är bekymmersamt att vi inte ens har stöd av våra nordiska grannländer, säger Nordlund.
Näst på tur att försvinna?
I vardagslunken på Pellas gård i Godby ägnas då och då en tanke på hur utvecklingen ser ut på EU-nivå.
- Förhoppningsvis hittar de någon form av kompromiss. I Mellaneuropa finns till exempel stöd för sämre belägna marker. Så något slags undantag borde vi kunna få även fortsättningsvis, säger Mikael Pellas.
Samtidigt är han orolig över att stöden till jordbruket försvinner ett efter ett. Ett exempel på det är det minskade anslaget för stöd till odlingsarelaer.
- Vi får se hur allt slår framöver. Det kan ju också hända att konsumenterna är beredda att betala ett högre mjölkpris, fortsätter han.
Han tillägger att en prishöjning redan är på väg eftersom foderpriserna stigit i takt med spannmålen.
Vad tror du om era förutsättningar att fortsätta i framtiden?
- Jag tror ändå att det kommer att lösa sig. Men visst är man oroad när man ser hur snabbt de tog bort sockerbetsodlingarna. Då är det lätt att undra om det här är nästa bransch som kommer att försvinna.

Tone Nordling