Landskapsläkare Knut Lönnroth håller ett långt anförande under landskapsregeringens extra presskonferens med anledning av de nya inresereglerna under fredagen. Han är mycket kritisk till det system med testning av inresande som gäller från och med i dag och han tvivlar på att det kommer att ha en effekt.

– Det kan vara så att det är helt meningslöst, säger han.

Om det finns en effekt så drar han ändå slutsatsen att åtgärderna är oproportionerliga.

– Det är tveksamt om nyttan är större än skadan. 

– Det finns egentligen inte någon relevans med att stirra på vad som händer på andra sidan gränsen och fokusera på gränsåtgärder. Om man tycker att det är rimligt att ägna sig åt den typen av screeningverksamhet blir det lika rimligt att göra det inom länder och inom regioner. Det blir lika rimligt att screena personer mellan kommuner på Åland som att göra det för personer som reser från Sverige eller Estland till Åland.

Inga bra argument

Han inleder sitt tal med att konstatera att coronaviruset har orsakat mycket skada, lidande och död. Många av åtgärderna mot pandemin har också orsakat skada och mycket höga kostnader för samhället och individen.

– Vissa av de skadeverkningarna, som är kopplade till pandemiåtgärderna, är proportionerliga, oundvikliga och nödvändiga för att begränsa pandemin. Andra orsakar mer skada än nytta eller kommer med alldeles för höga kostnader för samhället eller individen för att det ska kunna anses vara acceptabelt.

Det anser han är fallet med de senaste ändringarna i smittskyddslagen, som innebär att många inresande från och med i dag behöver ta ett eller två coronatester.

– Jag hävdar att det inte finns några bra argument för att fortsatta med gränsrestriktioner över huvud taget på Åland just nu, säger han.

Det hänger ihop med från vilka länder man kan resa till Åland.

– Vi har en liknande epidemisituation i hela Norden och hela Baltikum och även i större delen av Europa, säger han och visar ett antal incidenstal i regionen de senaste två veckorna. 

Många är oroliga för att deltavarianten ska komma in i landet och spridas, säger Knut Lönnroth. Men den förekommer redan i såväl Finland och Sverige som resten av Europa.

– Det är ingen vits med att hindra att en virusvariant kommer in i ett land eller en region om den redan finns där, vilket är fallet för Finland.

På Åland har man än så länge inte bekräftat något fall av deltavarianten.

– Det skulle kunna vara ett argument för att fortsätta att vara strikta. Men då skulle det vara logiskt att ha samma teststrategi för resor från regioner i Finland, där man har konstaterad deltavariant och där incidensen är betydligt högre än på Åland, i Sverige och i Estland.

Screening

Testning av inresande utan symptom är en form av screening, vilket i allmänhet är ett komplext område, säger Knut Lönnroth.

– Screening av infektionssjukdomar är ännu mer komplext.

Då handlar det inte om nyttan för individen, som när man vill kunna ställa en tidig cancerdiagnos för att cancern inte ska sprida sig. I stället handlar det om att hindra att en person tar med sig smitta och smittar andra. 

Enligt Knut Lönnroth är faktaunderlaget, som skulle tala för en sådan screening, dåligt. 

– Jag hävdar det och jag har tittat på den vetenskap som finns på området.

Man kan visserligen tolka den så kallade evidensen på olika sätt.

– Det har vi sett på senare tid mellan Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän, som uppenbarligen har gjort olika tolkningar av nyttan med den här typen av åtgärder eller åtminstone av vad man ska ha för incidensvärde för att avgöra  vem som ska screenas och inte.

Han har för egen del stor kunskap om exakt sådana här bedömningar. 

– Jag har jobbat med de här frågorna i över 20 år. Med tidig diagnostik, screening och prevention av infektionssjukdomar. Jag har varit med och tagit fram riktlinjer för WHO kring tuberkulos, som också sprids mellan människor med droppsmitta. Jag vet vilka principerna är och hur man värderar evidensen.

2.000 tester – ett sant fall

När man nu ändå går in för screening av inresande måste man vara medveten om att ett positivt testresultat inte alltid betyder att man är sjuk och smittsam, säger han.

– Det är inte heller så att ett negativt testresultat betyder att man inte bär på viruset. Det är svårt att tolka testresultat. Speciellt när man testar symptomfria personer, vilket det handlar om vid screening.

Det finns en risk att man får ett positivt provsvar för en person som inte är smittsam, till exempel om ett virus som inte längre kan smitta är kvar från en tidigare infektion.

– Det scenariot ser vi framför oss nu när man gör den här omfattande testningen av personer som reser från länder som Sverige och Estland, som har haft hög incidens under lång tid. Ett stort antal personer kan bära på virusrester som inte är relevanta men som blir positiva i testet.

Däremot hittar man inte många ”sant” positiva personer. Knut Lönnroth tar exemplet att man screenar symptomfria personer som kommer från en region med en fjortonsdagarsincidens på 50 fall per 100.000 invånare. Det är högre än incidenstalen i Sverige och Estland just nu. Kalkylen utgår dessutom från att de som reser är representativa för hela befolkningen, vilket kan vara i överkant eftersom de som känner sig sjuka kanske inte reser någonstans.

– Vad vi då finner är att man behöver testa mer än 2.000 personer för att upptäcka mer än ett relevant, sant positivt fall.

600.000 euro

Översätter man det i euro betyder det mer än 600.000 euro per fall, säger han.

– Sedan kommer nästa steg för dem som är positiva: att försöka sortera vilka som är relevant positiva och irrelevant positiva. I de flesta fall kommer det att vara omöjligt att göra det. Men man måste försöka.

Det här blir en grannlaga uppgift för de smittskyddsansvariga på ÅHS, enligt Knut Lönnroth. Ett antal personer kommer att isoleras, och det kommer att bli smittspårning, fast det inte är relevant.

Man kan uppskatta hur många som kommer vara falskt positiva i förhållande till dem som är sant positiva.

– Det är svårt att landa på en exakt siffra. Men det kan handla om många, kanske till och med upp till tio falskt positiva på en sant positiv, beroende på incidensläget.

– Det här är inte min bedömning, det är mycket vedertaget och något som alla känner till som jobbar med diagnostik rent allmänt, och särskilt de som jobbar med screeningfrågor. 

Knut Lönnroth betonar även att pandemin inte är över och att vissa delar av världen har ökande incidenstal.

– Det finns fortsatt anledning att vara försiktig när det gäller resande. Undvik helst helt att åka på, åtminstone onödiga, resor till områden som har hög incidens. Måste man resa så gäller försiktighetsåtgärder. Det kan vara mycket relevant att fortsätta med gränsåtgärder när man reser till och tillbaka från sådana områden.