För Gunnar Jansson, vice ordförande i Ålandskommittén och före detta riksdagsledamot, var det här andra gången han deltog i ett arbete för att utveckla den åländska självstyrelsen.– Jag var med under de 20 år arbetet med vår nuvarande självstyrelselag pågick. Det arbete som vi i Ålandskommittén nu gjort är en blandning av en politisk linjedragning och paragrafer enligt vilka juridiken styr resultatet. Normalt sett jobbar parlamentariska kommittéer enbart med det första, så arbetet har varit ytterst utmanande.I den första delen som presenterades i ett delbetänkande 2015 hade kommittén tagit fram de riktlinjer som båda regeringar kände att de kunde vara med och godkänna.– Det är de riktlinjerna vi nu formulerat och specificerat i paragrafer.Öppet husKompromissen blev, som Ålandstidningen berättar i artikeln här intill, ett så kallat semi-residualsystem där man enats om de olika riktlinjerna.– Residualsystemet är som ett hus med öppna dörrar. Man har tillträde till alla rum i huset även fast man inte äger det. Men om man vill röra något måste man komma överens med varandra.Gunnar Jansson pratar om de olika listor som överföringsbefogenheterna listats enligt i Ålandskommitténs slutbetänkande.– Så nu räcker det med att lagtinget och regeringen enas om att överföra till exempel beskattningsrätten. Tidigare har ett sådant överförande krävt en ändring i självstyrelselagen. Huset har haft en inbyggd brandvägg mellan Åland och Finland.
Men finns inte risken att Finland bara säger nej?– Den risken finns. Men vi har också byggt in brandväggar i huset. Om Åland till exempel vill överföra en del av beskattningsrätten till landskapet så måste man tillsammans med Finland utreda vilka ekonomiska och administrativa konsekvenser det får för respektive part och kompensera för dem så gott det går. En part kan inte bara säga nej.– Och om landskapet och regeringen inte kan komma överens så är det upp Ålandsdelegationen att bedöma saken.Hur lätt kommer Åland och Finland ha för att komma överens?– Till en början kan det komma att bli en utmaning. Men med tiden är jag övertygad om att parterna kan nå överenskommelser på egen hand.På frågan om Gunnar Jansson tror att Ålandskommitténs betänkande kommer antas i sin nuvarande form av regeringen är svaret klar och tydligt ”ja”.– Jag tror inte att regeringen frångår betänkandet något märkbart. Har man haft en parlamentarisk kommitté som är representativ så börjar man inte ändra i deras arbete. Det här kommer att gå vidare och därefter är det upp till riksdagen och lagtinget att föra det i land.RealistNär Ålandstidningen frågar om Gunnar Jansson är nöjd med vad Ålandskommittén åstadkommit är svaret tudelat.–  Jag kan inte säga att jag är nöjd. Samtidigt är jag realist och inser att det här är så långt vi kan komma nu. Vi har öppnat upp för dynamik och flexibilitet och det här är ett projekt som ska gå vidare.
Vad är förhoppningen för framtiden?– Att ytterligare kunna utveckla den åländska ekonomin. Helt klart. Beroende på samhällsutvecklingen finns det situationer som kan uppstå där beskattningsinstrumentet kan behövas. Det som händer nu med vårdreformen är helt åt skogen. Vi har kommit en bit på vägen genom att få beskattningsrätten listad på b-listan.Gunnar Jansson berättar också att han redan uppmanat förvaltningen hemma på Åland att påbörja arbetet med att utreda de olika möjligheterna som Ålandskommitténs betänkande möjliggör.– Arbetet med att till exempel överföra beskattningen till Åland kan göras redan nu och verkställas samtidigt som en den nya självstyrelselagen träder i kraft. Men i praktiken tror jag att man kommer vänta tills man vet hur lagen tar sig form i riksdagen.Inte odemokratisktHur ser du på Axel Jonssons utspel om att betänkandet tagits fram på odemokratiska grunder?– Jag håller inte med eftersom det snarare handlade om en situation där presidiet ville undvika omröstningar. I de frågor som ordförande Tarja Halonen gjorde bedömningen att det fanns en majoritet undvek vi att rösta. Många av de åländska förslagen hade förlorat en omröstning eftersom de åländska representanterna var färre än de finska. Jag är övertygad om att det slutgiltiga resultatet hade blivit sämre om vi hade röstat om alla förslag. Tarja Halonens sätt att driva processen var väldigt rutinerat och bra.När arbetet med Ålandskommittén nu är slutfört är det en befriad Gunnar Jansson som reflekterar över arbetet.– Vi har haft 37 kommittémöten, 55 presidietmöten och otaliga kontakter över telefon och nätet. Känslan är att vi verkligen åstadkommit något. Det känns bra.Men innan han lämnar projektet helt och hållet bakom sig återstår ett uppdrag.– Tillsammans med lagtingsledamöterna ska jag skriva en redogörelse över hur det här arbetet fungerat. För när nästa rond i självstyrelselagsfrågan går om 30 år så ska det finnas dokumenterat hur det gick till åren 2013–2017.

Kevin Eriksson