Allt sedan fångkolonin upphörde på Kastelholms kungsgård på 1990-talet har gården stått tom. Men snart kan den anrika kulturmiljön åter komma till användning. Landskapets fastighetsverk, i samråd med kulturbyrån, har i ett prospekt preciserat för privata intressenter vad som kan, och inte kan göras inom ramen för skyddsbestämmelserna som gäller på kungsgården.
Landskapets kulturmiljöenhet hoppas nu få in aktörer inom olika verksamheter som linjerar med de målsättningar som har satts upp för kungsgården.
Fastighetsverkets vd, Stefan Rumander, säger att målsättningen är att hitta verksamheter som mallar med gårdens kulturhistoriska värde.
– Det är också viktigt att påpeka att verksamheter på kungsgården ska var riktad till, och öppen för, allmänheten.
Bubblande intresse
Stefan Rumander uttrycker det som att man nu från fastighetsverket har ”krattat manegen” tillsammans med kulturbyrån och att man nu har en samsyn gällande vad som kan och inte kan göras på området.
– Det finns också en viktig passus i prospektet som stipulerar att eventuell nybebyggelse ska anpassas till de befintliga byggnaderna.
Har intressenter redan hört av sig?
– Det beror på hur man ser på vad som är hönan och vad som är ägget. Det här är något som vi har velat göra i flera års tid redan och vi vet att det bubblar av intresserade som seriöst vill titta på olika typer av verksamhet.
Hur är det övergripande skicket på kungsgårdens olika byggnader?
– Det är väldigt olika, i mangårdsbyggnaden exempelvis, där fångkolonin huserade, är det mesta av interiören utriven. Fähuset å andra sidan renoverades på 1980-talet och där är det fullt möjligt att flytta in i befintligt skick, beroende på verksamhet.
Kan det, med tanke just på att kungsgården består av ett flertal byggnader, bli aktuellt med flera olika verksamheter?
– Det är till och med vår förhoppning att flera olika verksamheter som kompletterar varandra ska anmäla sitt intresse.
Tolkningsbar text
I anslutning till det framtagna prospektet finns en lång anvisningslista gällande framtida arrendetagares renoveringsmöjligheter.
– Det är komplicerat, men i korthet kan man säga att man inte får röra exteriören på något av husen, utom ett, säger Stefan Rumander.
En detaljerad beskrivning över vad som kan göras i varje enskild byggnad finns också.
– Men det är ju också så att all text kan tolkas. Exempelvis uttrycket ”likvärdig bebyggelse” måste tolkas från fall till fall.
Tror du att det sätter käppar i hjulet hos privata intressenter?
– Det är förstås en försvårande faktor, men det omöjliggör inget. Det finns ju samtidigt en autentiskhet som är väl värd att ta tillvara. Men vi på fastighetsbyrån är kanske inte bäst förskaffade att avgöra den saken.
