Ilmatar är ett av två vindkraftsbolag, det andra är OX2, som redan etablerat sig på Åland i väntan på att landskapsregeringen (LR) ska lägga ut vattenområdena norr om Åland till auktion om sisådär ett och ett halvt till två år.

Redan har man investerat stora belopp både i bottenundersökningar i de aktuella områdena, och i personal på plats på Åland. Om ett par veckor flyttar Ilmatars Ålandskontor dessutom in i nyrenoverade lokaler där färgerna går i havets, vassens och den röda granitens färgkartor.

– Men om vi vinner upphandlingen kommer inte det här huset räcka till, då blir vi nog en av Ålands största arbetsgivare, säger Anna Häger när hon visar Ålandstidningen runt i de ännu inte färdiga lokalerna på Servicegatan.

Sedan ett halvår är hon ansvarig för Ilmatars satsning på havsbaserad vindkraft på Åland, men tankarna sträcker sig längre än så.

– Vi har alltid haft det norra områden i vårt kikarsikte och att vi sedan flyttar oss upp längs bottniska viken. Vi ska bygga finsk havsbaserad vindkraft, drifta och äga den och sälja energi till våra grannar, säger Anna Häger.

Hon berättar att Ilmatar sedan 12–13 år driver landbaserade vindkraftsparker. Från början utvecklade företaget parkerna för att sedan sälja dem, men företaget bytte affärsplan och driver nu parkerna i egen regi och säljer energin man producerar.

Sedan Anna Häger lämnade Flexens för att leda Ilmatars satsning på havsbaserad vindkraft har hon insett att tvivel finns på många ställen och om många saker. En av dessa är om vindkraften alls är ekonomiskt hållbar.

– Det är fortfarande så att havsbaserad vindkraft i Östersjön och bottniska viken inte är kostnadseffektivt i dag. Men vartåt vi är på väg så kommer det absolut vara lönsamt. Det här är något som motståndare till förändring menar inte är värt det, att man bara ska göra något när det är lönsamt. Hade vi lyssnat på ett sådant resonemang så hade vi aldrig kommit till den välfärdsekonomi som vi har i dag. Man måste göra saker innan det blir lönsamt för att det ska vinna momentum, säger hon.

I debatten har framförts att man förstör horisonten med en vindkraftspark i havet. Hur ser du på det?

– I vissa fall kan det vara så att de syns under goda förhållanden, det tänker jag inte sticka under stol med. Men horisonten handlar också om vem det är som betraktar den. Nu är jag otroligt partisk i det här, man jag har alltid funnit att vindkraftverk är otroligt vackra monument av ingenjörskonst.

Samtidigt tycker Anna Häger att man ska sätta utsikten mot vad man får ut av vindkraften.

– Kanske kan man se att den här horisontförändringen innebär att vi kan ha det bättre. Det är ju så att den här havsbaserade vindkraften möjliggör så mycket mer än bara elektrifieringen. Det kommer att revolutionera hela den åländska ekonomin till en utsträckning vi inte ens kan börja begripa.

En uträkning som Ålandsbanken beställt säger att det åländska samhällets intäkter från en fullt utbyggd havsbaserad vindkraft runt Åland kan uppgå till 200 miljoner euro om året.

– Det är en svindlande summa. Där måste man också titta på det som inte är så lätt att mäta, de socioekonomiska effekterna när vi får ett samhälle som har en stabil inkomst och erbjuder trygga arbetsplatser och allt det innebär. För varje ny inflyttad till Åland kan man räkna med två till tre nya tjänster som ska finnas till för att serva den personen, inom offentlig förvaltning som inom privat. Det är ofattbart hur mycket en industri kan påverka.

De här summorna och omfattningen av projektet är nästan som science fiction för oss vanliga dödliga. Hur är det för dig?

– Jag känner ett tungt ansvar för den möjligheten vi nu står inför. Jag känner absolut en påtaglig nervositet införa att schabbla till det här. Men det som överspeglar allt är möjligheterna och det mandat jag fått att förvalta något som kan komma att förändra generationer.

En fråga som dykt upp i debatten är vad som händer om något går på tok med projektet, som att Ilmatar går i konkurs. Vad händer då med vindkraftverken och fundamenten?

– Som majoritetsägare i en vindkraftspark behöver vi förstås ta höjd för projektets exitkostnader. Ingen har ännu monterat ner någon havsbaserad vindpark, eftersom den förväntade livslängden är närmare 30 år, men vi på Ilmatar har god insikt i den här typen av garantiavtal tack vare våra erfarenheter inom landbaserad vindkraft. Man kan även tänka sig att det finns intresse för att uppföra nya uppdaterade vindkraftverk på samma fundament.

Anna Häger har också flera gånger fått frågan om hur Ilmatar ska finansiera mångmiljardsatsningen om man vinner upphandlingen. I dag är bland annat Europeiska investeringsbanken en av företagets största investerare.

– Ilmatar väljer alltid vem de kan samutveckla sina projekt med. Det är inte alltid att vi tar de som ger mest pengar utan vi tar dem som linjerar med våra egna värderingar och hur de ser på utvecklingsmöjligheterna. Och framför allt: varifrån kommer pengarna.

Vid det öppna hörandet i lagtinget märktes det en viss skillnad mellan dig och Anders Wiklund, från OX2, om hur bråttom det är att få igång projektet. Hur ser du på tidsplanen?

– Åland har en väldigt bra position, men det finns ännu tid för långsiktiga beslut. För de beslut som fattas nu kommer att påverka oss i fem decennier, förmodligen längre. Så att säga att det är bråttom, bråttom, kontra hur länge vindkraftverken ska stå där gör att man kan välja orden lite bättre. För stressade personer tar sällan bra beslut, säger Anna Häger.