I valrörelsen 2019 lovade både Centern och Obunden samling att man i regeringsställning skulle återställa landskapsandelarna efter att den förra regeringen skurit ned dem med fyra miljoner under förra mandatperioden. Än har man inte skjutit till mer pengar i andelssystemet, men i tilläggsbudgeten utlovas ”minst två miljoner” till hösten.

När Ålands kommunförbund höll vårstämma i fredags stod landskapsandelarna i fokus.

– Landskapsandelarna var 36 miljoner euro 2015, nu är det 2022 och summan är oförändrad. Under den här tiden har kommunernas befolkning ökat, vi har fått fler åttioplussare, och mer skyldigheter av lagtinget. Samtidigt har landskapets egna verksamheter ökat med 25 procent. Det är väldigt konstigt. Skulle kommunerna få en ökning på 25 procent skulle landskapsandelarna vara 45 i stället för 36 miljoner euro, säger Runar Karlsson.

Karlsson hänvisar till grundprincipen i lagen: landskapet ska inte påföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering.

– Jag vill att vi uppmanar styrelsen att förklara det här för landskapspolitikerna, för de verkar inte förstå. Kommunerna ska få sin rättmätiga del, och det är minst fem miljoner euro, säger han.

Begär nio miljoner

På stämman fanns medlemmar som tyckte att det finns skäl att ställa ännu högre krav.

– Varför bara fem miljoner? När vi har 25 procents skillnad jämfört med landskapets egen förvaltning tycker jag att man ska gå på det, säger Mathias Sandberg.

Han fick medhåll av förbundsstyrelsens ordförande Gun Holmström.

– Jag håller med om att man ska sikta högre. Man ska inte glömma bort att tiden går, säger hon.

Förbundsstämman beslöt enhälligt att omfatta Runar Karlssons förslag och ge det som ett uppdrag till förbundsstyrelsen. I ett brev till landskapsregeringen (LR) och samtliga lagtingsledamöter tänker styrelsen belysa att landskapsandelarna varit oförändrade under lång tid trots att befolkningen ökat och att åldersstrukturen i kommunerna förändrats.

– Är det så att landskapspolitikerna väljer att inte öka landskapsandelarna svälts kommunerna på sikt ut. På det här sättet kan man tro att det är lagtinget som bestämmer om att slå ihop kommunerna, men det är inte deras behörighet. Det är kommunernas respektive fullmäktige som beslutar, säger Runar Karlsson.

Han tror att flera kommuner tids nog väljer att slå ihop sig.

– Men det måste mogna fram. Säkert kommer man en dag till det, men man är inte där ännu. Åland har varit framgångsrikt genom att ta små steg.

Slitningar

Den nya förbundsdirektören Minna Hellström jobbade sin första dag i fredags. Hon efterträder Magnus Sandberg, och de båda deltog vid vårstämman. Det senaste verksamhetsåret präglas av förändringar. I höstas beslutade Jomalas fullmäktige att kommunen utträder ur Ålands kommunförbund vid årsskiftet 2023.

– Det finns kommuner som vill hellre driva sina egna ärenden och sköta sin egen intressebevakning. Det är inte enbart i Kommunförbundet den här sortens förändringar märks, i alla kommunala samarbeten finns en tendens att fokusera mest på den egna kommunens infallsvinkel. Det har gjort att jag har sökt mig vidare. Samarbeten är en bärande del av den kommunala verkligheten på Åland. Det behöver finnas en förmåga att kompromissa. Det här är något som bör diskuteras vidare, säger Magnus Sandberg.

Minna Hellström säger att det är mycket nytt att sätta sig in i, och att hon ser fram emot att komma i gång.

Efter sommaren ska Kommunförbundet diskutera nästa års budget, då syns följderna av Jomalas utträde mer påtagligt.

– Det finns fortfarande oklarheter. Man vet ännu inte om LR är beredd att ge Jomala öppen förhandlingsrätt, det är inte formellt hanterat, säger Magnus Sandberg.

Vad ser du som den största utmaningen för kommunerna framöver?

– Att komma ut med fakta. Det förs en debatt baserad på de åsikter som kommer upp i lagtingsdebatten. Det leder till att kommunerna inte ges möjlighet att hantera sina verkliga utmaningar. Det glöms lätt bort vad det i grunden handlar om: samhällets basservice och människors vardag.

Vad kommer du att sakna med jobbet?

– Kontakten med kommunerna. Det finns många engagerade människor ute i kommunerna, ofta får de inte det erkännande de förtjänar. All rapportering är väldigt lagtingsfokuserad, säger Magnus Sandberg.