Marianne Karlsson som kommer från Sottunga har bott i Sverige tillsammans med sin man Mats Karlsson de senaste 35 åren. I dag bor paret i Märsta, men spenderar mycket av sin fritid på sommarstugan i Föglö – där Mariannes mamma är född.
Sedan några år tillbaka har Marianne och Mats Karlsson, som båda går i pension nästa år, planerat att flytta till Föglö och bosätta sig där permanent.
– Eftersom jag blivit av med min hembygdsrätt började jag med att ansöka om undantag för att få köpa tomten. Det beviljades jag eftersom marken redan fanns i släkten och under förutsättningen att vi bygger hus och blir fast boende.
Sedan dess har paret börjat förbereda tomten, som ligger i Hastersboda by, för det kommande husbygget.
– Vi har byggt en väg, ett garage, dragit el och gjort markberedning för husbygget.
Eftersom bygglov för hus som är planerat kräver tillgång till tjänligt hushållsvatten enligt lag har Marianne Karlsson och Mats Karlsson även borrat i berg två gånger.
– Båda borrhålen ger saltvatten som överstiger ÅMHM:s norm med cirka fyra gånger. Men jag får inte använda och rena vattnet, utan måste täta igen båda borrhålen.
Inga alternativ
Mats Karlsson berättar att det första hålet är borrat 72 meter djupt och att man hålet är analyserade på olika djup.
– Genom att fylla upp hålet i omgångar och skapa sättningar i berget som låter vattnet tränga fram kan man göra tester på olika djup. Men det var salt hela vägen.
– Vi funderade på om vi skulle borra ett nytt hål eller inte, till slut bestämde vi oss för att testa.
Men även i det andra, 25 meter djupa hålet, får paret bara upp saltvatten.
– Brunnsborraren säger att det inte är idé att testa fler hål. Det är saltvatten i hela berget som min tomt till största del består av. Att gräva brunn är ogörligt, säger Marianne Karlsson.
Problemet är att landskapsförordningen om miljöskydd om krav vid borrning i berg, som kom 2011, slår fast att borrhål med saltvatten måste tätas igen. Syftet är att skydda färskt grundvatten från att kontamineras av saltvatten vattnet börjar röra sig i akvifärerna runt borrbrunnen.
– Vi har sökt dispens från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) för att få ta upp vatten och rena det, men det får vi inte göra, säger Marianne Karlsson.
Kommunalt vatten är inte heller aktuellt, eftersom ledningsnätet i Degerby är tio kilometer från tomten.
Se över lagen
Marianne Karlsson har efter beskedet från ÅMHM vänt sig till landskapsregeringen med en skrivelse där hon anhåller om att få ta upp och rena vattnet och ber landskapsregeringen se över lagstiftningen.
– Jag tycker man behöver utvärdera lagen. Tanken är i grunden bra men det borde finnas någon form av möjlighet till dispens i de här fallen. Hur ska man göra om man inte har något annat än saltvatten på sin tomt?
I skrivelsen anhåller hon också om att i andra hand beviljas tillstånd att bygga ett fritidsboende.
– Då kan vi, om vattenförsörjning i framtiden blir möjlig, förändra fastigheten från fritidsboende till permanent boende.
Eftersom Marianne Karlsson saknar fast boende på Åland kan hon inte heller skriva sig här.
– Jag kan inte skriva mig på stugan eller på garaget. Skulle jag kunna skriva mig någonstans hade jag ju fått tillbaka min hembygdsrätt direkt, men det kan jag inte. 
Att sälja tomten är inte heller aktuellt.
– Vem skulle vilja köpa den. Man kan ju inte använda den till något.
Lagt ut 20.000 euro
Så här långt har Marianne Karlsson och Mats Karlsson lagt ut över 20.000 euro för att förbereda tomten som de trodde skulle bli platsen för deras pensionärsboende.
– Det här är en trivsam plats att bli äldre på och vi vill bygga ett mindre hus. Vi åker till stugan så ofta vi kan och då hade det här varit lagom nära.
Men nu handlar det bara om att vänta.
– Just nu är det stillestånd. Vi kan inte göra något, bara hoppas. Vi får ta en dag i taget. Skulle vi bli beviljade att bygga ett fritidsboende gör vi det, men det löser ju som sagt inte att vi kan bo här permanent.
Marianne Karlsson har också lämnat samma skrivelse till kommunen för att trycka på från olika håll.
– Det är inte bra för kommunerna om personer som vill flytta måste tänka sig för både en och två gånger innan man köper en tomt för att man inte vet om man kommer har tillgång till färskt grundvatten.
Hon tror också att många andra varit med om samma sak.
– Vi kan inte vara de enda som råkat ut för det här problemet.
Att saltvatten i brunnar är ett problem för många känner hon till  – och enligt brunnsborraren är platsen en gammal sjöbotten vilket innebär att hela området sannolikt redan är kontaminerat med saltvatten.
– Skillnaden är att de borrade innan den här förordningen trädde i kraft. Men om det redan bara finns saltvatten i området kan man ju fråga sig hur jag ska kunna kontaminera något.
Ålandstidningen har under fredagen sökt tjänstemän vid både ÅMHM och miljöbyrån utan framgång.

Kevin Eriksson