Redan 2013 påtalade dåvarande polismästaren Maria Hoikkala behovet av en lag som reglerar vilket ekonomiskt stöd poliser kan få när de till exempel anmäls och ställs till svars. Rättsskyddet är reglerat i lag i Finland, men inte på Åland som har egen behörighet på området.
– Vi gör samma arbete som våra fastländska kollegor, men de har ett rättsskydd stiftat i lag och vi har det inte. Om man hårdrar det så hänger det på bedömningen från en enskild tjänsteman, polismästaren, om man får stöd eller inte, säger Magnus Gustafsson.
Han säger att de åländska poliserna kan råka ut för att det hänger på vilken tid på året om man ska få rättsskydd eller inte.
– Det är polismästarens beslut om stöd ska ges, och om pengarna är slut i slutet av året kan det bli nej. Det är beklämmande.
Magnus Gustafsson säger att poliser ständigt riskerar att anmälas, eftersom deras yrke kräver ständiga, snabba och svåra beslut.
– Många delar av våra beslut är allvarliga och påverkar människor.
Rättsskyddet ska framför allt träda in i fall där poliser anmäls i sitt tjänsteutövande.
– Allt från allvarliga fall där man ifrågasätter om polisen gjort rätt eller fel, men vi får också många okynnesanmälningar mot oss.
Vill ha svar
Polisföreningen vill nu ha svar från landskapsregeringen (LR) om hur lång tid den utlovade lagen om polisers rättsskydd kommer dröja. 2020 tog LR fram en så kallad lagpromemoria, ett lag-pm. Men sedan dess har inget hänt, säger Magnus Gustafsson.
– Jag är mest rädd för att man har skrivit ett lag-pm och skickat det till lagberedningen, där har det hamnat på botten och jag får upp det därifrån, säger han.
– Jag förutsätter att efter allt funderande, och alla löften från politiker där man lovade dyrt och heligt att genomföra det här, så kommer det här att gå igenom.
Specialutredning 2020
Vice lantrådet Harry Jansson (C) har hand om polisärenden i LR och säger att den nya lagen kommer att träda i kraft under mandatperioden, men att den blivit försenad.
– Vi lät under sommaren 2020 specialutreda det här. Det fanns då en juristpraktikant som tog sig an det och gav oss ett förtjänstfullt underlag. Den 5 oktober 2020 kunde vi sedan skicka ett rätt så omfattande och bra lag-pm till lagberedningen, säger Harry Jansson.
– Tyvärr är det bara att konstatera att pm:et finns i det mycket omfattande lagberedningsprogram vi har. Men lagberedningen har tappat lite krafter på senare tid på grund av pensionering, och det märks på en gång. Särskilt märks det när vi har större lagprojekt, som vi har med självstyrelselagsrevisionen och frågorna kring jordförvärvsrätt och näringsrätt.
Inte nedprioriterad
Vice lantrådet intygar dock att frågan har vikt för hans avdelning.
– Det är absolut inget vi underprioriterar, utan vi delar helt synen på behovet av att justera lagstiftningen så att man har det rättsskydd som polisföreningen lyft. Faktum är att beredningspromemorian är så pass tydlig och laginsatsen rätt så begränsad så att det borde gå att åstadkomma en lag inom rimlig tid.
Vad innebär rimlig tid?
– Det kommer att hända under mandatperioden, säger Harry Jansson.
Magnus Gustafsson hoppas att hans medlemmar får sitt rättsskydd så snart det är möjligt.
– Våra kollegor i Finland har det i lag, och det ska vi också ha. Annars är det samma rättsskydd.
