Besättningen på Ålandsägda ms Hoburgen gav sig ut i stormen trots varningar.
I lastrummen fanns svensk krigsmaterial på väg från Tchad i Afrika.
Lasten skadades svårt och nu krävs rederiet på sju miljoner kronor i ersättning av svenska Försvarsmakten.
SJÖFART I ett halvår, mellan mars och oktober 2008, deltog Sverige i den EU-ledda militära insatsen i Tchad med en väpnad styrka på ungefär 200 soldater och ett antal fordon.
Efter slutförd insats flögs soldaterna hem. Den tunga materielen - ett antal mercedesjeepar och bepansrade trupptransportfordon, lämnades kvar och hämtades upp först i november i Kameruns hamnstad Douala.
Fartyget som hämtade lasten var rorofartyget Hoburgen som ägs och bemannas av åländska Rederi Ab Lillgard.
Två stopp på vägen
Hoburgen och dess besättning på knappt tio man gjorde två stopp på vägen, dels i Las Palmas på Kanarieöarna, dels i nederländska Vlissingen där de tog ombord en lots.
I höjd med Tyska bukten och Fiskebankarna på Nordsjön fick fartyget problem. Hårt väder gjorde att fartyget krängde som mest 40 grader, enligt en rapport från Försvarsmakten.
Flera rullflak fullastade med materiel staplade på höjden slet sig och kanade mot de jeepar och pansarfordon som stod uppställda bredvid. Skadorna blev omfattande. Flera jeepar totalförstördes, och pansarfordonen skadades.
Olyckan hade kunnat undvikas om besättningen bara lyssnat på väderleksrapporterna, hävdar Försvarsmakten.
I Försvarsmaktens rapport citeras Danmarks metereologiske institut. Enligt institutet var prognosen för Tyska bukten och Fiskebankarna hårt väder med 20 sekundmeter i byarna och en signifikant våghöjd på upp till sex meter. Trots det vidtogs enligt Försvarsmakten inte nödvändiga förberedelser.
Krävs på sju miljoner
Nu kräver svenska Försvarsmakten befraktaren Transprocon, som i sin tur hyrt in ms Hoburgen, på sju miljoner kronor i ersättning för den förstörda och skadade materielen.
Rapporten är författad vid Sektion M3 vid Marinens taktiska stab (MTS). M3 ansvarar för ledning av nationella insatser, exempelvis sjöövervakning. M3 utövar också nationell ledning av och stöd till marina förband som genomför internationella insatser. I det här fallet alltså i form av ett åländskt fraktfartyg, inhyrt av Transprocon.
Handläggaren där, överstelöjtnant Svenåke Wickström, vill inte svara på några frågor om rapporten utan hänvisar till Odd Werin som är ställföreträdande marininspektör och flottiljamiral. Werin är ordförande i den kommitté som har utvärderat lastskadorna.
Vad tycker du om besättningens arbete?
- Hela utredningen ligger på nätet. Det vi drar slutsar kring är att materielen inte har varit surrad på ett bra sätt, samtidigt som det var ett rejält oväder som det förvarnades om. Det var där de här skadorna uppstod.
Har ni anlitat rederiet tidigare?
- Ja, och vi har goda erfarenheter av dem.
Varför fraktade ni inte lasten med egna fartyg?
- Det är en bra fråga. Vi har inga lämpliga fartyg för den här typen av transporter. Inte den här typen och inte i den här omfattningen.
Hur gör ni när ni ska transportera trupper inom landet då?
- Ja, då finns det olika alternativ. Vägar är ett.
Hur många fordon förstördes?
- Patriorna är rätt så stryktåliga, så de är inte totalförstörda. Tre av dem har fått skador som går att reparera. Men sedan var det ett antal jeepar; tre fyra stycken blev totalförstörda. Ytterligare några går att reparera. Utöver det var det några tankar för vatten och brännolja som förstördes. Totalt förstördes eller skadades materiel för sju miljoner kronor.
Vem ska betala det här?
- Vi vänder oss inte mot själva fartyget, utan mot Transprocom som vi har skrivit avtalet med.
Var materielen försäkrad?
- Det får redaren klara ut. Men jag uppfattar det som att det finns en försäkring hos redaren.
Varför hade ni inte eget folk ombord?
- Vi har haft egen personal ombord med en eskorteringsuppgift. Däremot har de inte haft något med ansvaret kring lastningen att göra. Det är helt och hållet transportörens ansvar.
Hade det inte varit lämpligt med någon av er som hade kunnat hålla koll på lasten?
- Vi köper en tjänst för att transportera den här materielen. Jag är förvånad över att lasten inte var säkrad.
Vad säger rederiet?
- Det har varit en öppen diskussion med redaren i den här frågan. De har en något annorlunda uppfattning om förloppet. Vi får se hur de ställer sig till det här.
Men de inblandade, Rederi Ab Lillgard vars besättning bemannar fartyget och Transprocon som befraktar ms Hoburgen, vill inte berätta vad som hände ombord.
- Det där kan jag inte kommentera för vi är inte part i målet, säger Anders Nordlund, vd på Rederi ab Lillgard.
Men det är väl er besättning som påstås ha gått ut i hårt väder?
- Det där ska man inte skriva om man är en klok journalist.
Varför inte det?
- Du har fått den kommentar jag tänker ge. Du får prata med Transprocon.
Men Transprocon vill inte heller kommentera händelsen.
- Vi för inte debatt i pressen om våra kundrelationer och jag har inga kommentarer till detta. Vi debatterar inte våra kundrelationer helt enkelt, säger Transprocons vd Hans Eriksson.
Försvarsmakten debatterar er. Jag skulle bara vilja veta vad som fick fartyget att gå ut i så hårt väder utan att surra lasten.
- Om Försvarsmakten väljer att föra debatt i pressen så kan inte jag gå i god för dem. Den här fråga sköts av våra jurister och deras jurister. Vi har krav på Försvarsmakten och de har krav på oss.

Fredrik Granlund