Som vanligt ringlade kön lång i fredags utanför Liljevalchs i Stockholm i väntan på att dörrarna till årets vårsalong skulle slås upp. De traditionsenliga korvgubbarna var på plats och bjöd på varmkorv och stämningen var förväntansfull i det råkalla vädret.
Årets vårsalong är signerad vice konsthallschefen Isak Nilson som haft hjälp i urvalsjuryn av konstnären Jockum Nordström, som pikant nog har en egen utställning av sina naivistiska teckningar och skulpturer i en sidohall, samt konstvetaren Isabella Nilsson. Tillsammans har de gallrat bland rekordmånga sökande. Hela 4.135 hoppfulla konstnärer hade i år skickat in över 20.000 verk för bedömning. Av dessa valdes 159 konstnärer och 298 verk ut.
Man kan tycka att ur denna enorma mängd konstverk borde juryn ha kunnat extrahera en något mer spännande utställning.
Svårmodet
Några aktuella teman går igen: kriget i Ukraina, pandemin och isoleringens konsekvenser, det tomma förortstorgssvårmodet, alternativt det tomma landsbygdsfältets svårmod samt rävar. Av någon anledning förekommer alltid målningar av rävar på vårsalongen.
Som vanligt råder en vild mix av material och tekniker. Liksom av amatörer och semiproffs. Den målande konsten dominerar varav oväntat mycket är rätt hafsigt och rent ut sagt tekniskt dåligt. Som om en rad wanna be-Jockum Nordströms fått fritt fram.
Starkast och mest iögonfallande är Jini Hedlunds stora tår av hår som hänger från taket i huvudsalen. Verket är döpt efter den iranska kvinnan Mahsa Amini som slogs ihjäl av polisen sedan hon låtit bli att dölja sitt hår. Ett mord som utlöste folkets ännu pågående – hjältemodiga – demonstrationer mot den teokratiska diktaturen i Iran.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina syns bland annat i Charlotta Grunewalds detaljrika brodyrer av pressfotografier. Eller i Martin Olssons textiltavla av en ilsken björn.
Blekt
Men annars är det en blek upplevelse att vandra genom årets vårsalong, även om det naturligtvis även finns ett och annat riktigt bra verk som ändå gör det värt att besöka salongen. Men jag saknar ilska, chockförsök och lekfullhet. Årets ”knasigaste” verk är en stor monter med handskar i en lång rad. Konstnären uppges vara hunden Mårten och montern innehåller de handskar Mårten hittade och bar hem under vinterns promenader. Roligare än så blir det tyvärr inte.
Vårsalongen visas till den 23 april.
