– Jag har använt Ålandsexemplet oerhört mycket i mitt arbete. Det finns många tendenser till splittringar i världen och då måste vi peka på att det finns former för att samexistera, säger Jan Eliasson.
Samtalens beskyddare, president Tarja Halonen, betonar vikten av att värna om demokratin i hårda tider och belyser svårigheten i konfliktdrabbade länder.
– En demokrati förutsätter öppenhet och att människor möts. Det är också det bästa sättet att främja förtroendet för varandra och samhället. Hur kan demokrati bevaras under dessa förhållanden? Om vi upplever situationen som utmanande, hur är då situationen i konfliktländer?
Vilken värld vill vi ha?
Jan Eliasson, ambassadör och svensk diplomat, anser att pandemin har fört med sig både utmaningar och möjligheter.
– Vi på SIPRI (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut) har nått ut till fler länder via den nya tekniken. Vi måste tänka på vilken värld vi vill ha efter covid-19. Pandemin är en chans för oss att tänka igenom graden av beredskap, det ömsesidiga förtroendet och det internationella samarbetet, säger han.
En lärdom demokratier kan dra av pandemin är att samhällsklyftor fortfarande existerar, något som blivit tydligare det senaste året.
– Vi ser fartyget i Suezkanalen och inser hur oerhört beroende vi är av varandra. För mig är det en väckarklocka, pandemin har avslöjat hur ojämlikhet existerar. Ett exempel är utsatta grupper. Framförallt vi demokratier måste göra något åt det, säger Jan Eliasson.
Gemenskapen på prov
Björn Vickström, professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi, lyfter att den nordiska gemenskapen har satts på prov sedan pandemins början.
– Det kommer nog inte att bli några stora konflikter, men jag är övertygad om att det kommer behövas omsorgsfullt återskapande av förtroendet och vänskapen inom Norden, säger han.
Om coronasituationen har ställt till det i vårt trygga Norden, hur ser då situationen ut i länder med auktoritära regimer? Björn Vickström anser att det är oroväckande hur dessa regimer har utnyttjat pandemin för att begränsa opinionen.
– Man inskränker ytterligare på minoriteternas möjlighet att protestera. Varje människa, i synnerhet minoriteter, behöver få känna sig hörda och respekterade, säger han.
Hur kan då förtroendet i samhället upprätthållas? Björn Vickström framhåller vikten av en öppen dialog där alla får sin röst hörd, i synnerhet kritiska röster.
– Det är viktigt att man medvetet ger rum för kritiska röster i det offentliga samtalet.
”Trump underminerade demokratin”
Även Jan Eliasson betonar att dialog är ett starkt verktyg i medling.
– Det viktigaste är att vi värnar om dialogen, diplomatin och ordets makt. Det var ett framsteg när jag fick sitta och förhandla med Saddam Hussein, då hade jag möjlighet att starta en dialog. Vi måste värna om det, säger han och fortsätter:
– Det finns alltför många tendenser till polarisering. Det viktigaste är hur man hanterar ordet, tidpunkten, kulturförståelsen och personliga relationer.
Donald Trumps ledarskap i stormakten USA har satt sina spår världen över när det kommer till frågor som rör demokratier och minoriteter.
– Det vi upplevde under Trump var ett samförstånd mellan en rad auktoritära ledare som bygde på att var och en får sköta sina egna mänskliga rättigheter på egen hand, säger Björn Vickström.
– Trump underminerade demokratin och synen på minoriteter. Det har reducerat min syn från att vara en klassisk optimist till en bekymrad optimist. Vi måste jobba hårdare, säger Jan Eliasson och fortsätter:
– Det är jätteviktigt att vi sätter demokratin först, men jag är ganska trött på att vi måste argumentera för den.
Ålandsexemplet
Kastelholmssamtalen ordnades i anslutning med Ålands demilitarieseringsdag den 30 mars. Ålandsexemplet kan fortfarande spela en roll i moderna konfliktlösningar anser Jan Eliasson.
– Ålandsexemplet är oerhört viktigt, det finns så många tendenser till splittringar i världen. Då måste vi peka på att det finns former för att samexistera inom ramen för ett land, säger Jan Eliasson.
President Tarja Halonen är en sann Ålandsvän och har varit på många besök genom åren.
– Efter 100 år tror jag att de flesta ålänningar är mycket nöjda med den speciella situationen som vi kallar autonomi, säger Tarja Halonen.
