Vi möts via Zoom. Tousin Michael Chiza, 19 eller Tusse som är hans artistnamn, är avslappnad och glad. Han sitter i hotellet iklädd en vit, fyllig volangskjorta och matchande vita naglar. Han väljer varje ögonblick att ha på sig något iögonenfallande, snyggt och originellt. Jag försöker skapa en första kontakt genom att berätta om blåsippor och gullvivor som blommar i Saltvik och att min favoritblomma är just tussilago. ”Den symboliserar det första livet som spirar på våren och ger löfte om en ljusare tid.”, säger jag och tittar på Tusse, som enligt uppgift hatar att kallas för just tussilago. 

– Tack, vad fin du är. Du vet, jag fick smeknamnet av de som mobbade mig. De som ville mig illa. Nu har du vänt det till något positivt. Jag älskar smeknamnet nu, säger han och ler hjärtligt. 

Tusse är supernöjd med sina repetitioner och rösten som under några veckor försvann har kommit tillbaka. Någon nervositet går inte att skönja. 

– Jag känner mig så lugn, man kan nästan ta på stillsamheten här. Och mina första steg på den där stora scenen kändes så jäkla mäktiga. Det var wow-känsla hela vägen. 

Tackade först nej

Tusse har ändrat en del på showen och hans kläder har fått en uppdatering mot det mer originella. 

Vad är det som får dig att klä dig så annorlunda?

– Jag växte upp med min syster och bodde i samma rum som henne. Jag fick alltid klä upp mig och låna hennes kjolar och klänningar i hemmet. Men sen när jag väl kom till Idol fick jag leva ut alla mina modedrömmar och jobba med en stylist och jag är så glad att jag får ha med honom också på den här resan. 

Varför tackade du först nej till att medverka i Mello?

– Nej, vem har berättat det! Tusse brister ut i skratt.  

– Det var så här, jag ville inte uppfattas som en tv-artist. Jag hade redan gjort Talang och Idol och tänkte att en tredje tv-grej inte skulle gynna mig. Jag ville göra min egen musik och utvecklas som artist. Men sen kom corona och jag kände att jag skulle vara dum om jag inte tackade ja ändå. 

– ”Voices” var inte hundra procent min stil. Det var faktiskt texten jag fastnade för. Men sen fick jag själv komma med inslag av funk och göra låten till min egen med lite soul och så. Det jag egentligen vill göra är ju funkmusik. Jag hoppas att jag framöver får göra soulmusiken större i Sverige, säger han. 

Vill inspirera andra

Tusse får ofta tala om sin bakgrund som flykting och hur han som åttaåring separerades från sina föräldrar och kom ensam till Sverige. 

– Det som har gjort att jag kan prata om det är att hitta styrkan i det som gick galet. Genom att återberätta min historia kan jag inspirera och hjälpa någon annan som upplever liknande svårigheter. Jag berättar det här för att inspirera människor och inte att försöka göra en snyfthistoria för att få sympatier. Jag mår bra och är lycklig i dag. Om jag lyckats uppnå mina drömmar kan också andra se att det är möjligt. 

– Jag flydde när jag var fem och så bodde vi i ett flyktingläger med min moster i Uganda i tre år. Jag är produkten av den flykten. Det har bidragit till vad jag är i dag.

Tusse tappade bort sin biologiska pappa under flykten. Nu har de åter hittat varandra och pappa följer ivrigt med tävlingen nere i Kongo.

– Han har full koll och undrar ideligen hur han ska kunna rösta. Han är stolt, men säger hela tiden ”du måste bli läkare sedan, det här är bara en fritidsaktivitet”. Han är bara så härlig.

Fastnat för Finlands låt

Tusse tycker att han möter stenhård konkurrens nere i Rotterdam.

– Jag har lyssnat igenom alla bidrag. Det är sjukt bra låtar och artister i år så jag är lite fundersam. Finlands låt har tyvärr fastnat i mitt huvud, det bådar ju inte gott. Jag är rädd att mina föräldrar i Tällberg kommer att rösta på Finland. När man ringer hem står de bara och sjunger den låten, skrattar han.

Efter eurovisionen ska Tusse först bli student och sedan fortsätta med låtskrivandet. En skiva får vänta ett tag och han tänker inte följa den nya trenden att sjunga på svenska.

– Nej, det måste nog komma naturligt. Jag tror att man hör direkt om det inte är äkta. Jag vill inte sjunga på svenska för att det är trendigt. Det svenska språket är så naket. Orden måste vara mina egna i så fall. Men vem vet, det kanske blir på svenska någon gång. 

Har du nån hälsning till dina åländska fans inför tävlingen?

– Jag vill bara rikta ett stort tack till de som följer mig och hoppas att alla tittar i kväll. Om ni kollar så hoppas jag verkligen att ni lyssnar på låten och känner nånting i hjärtat. Det jag känner är glädje, hopp och styrka. Jag hoppas jag kan förmedla den känslan. 

I slutet av intervjun sjunger vi ”Voices” och tar en selfie. Kort efter att vi avslutat intervjun visar Tusse hur han verkligen månar om de som stöttar honom. Han tackar och skriver två inlägg på sitt eget Instagramkonto med 66.600 följare: ”Underbart att få prata med dig, David. Hoppas vi ses snart in real life. Det var sjukt kul att prata med dig i dag.”

I kväll kan du se Tusse tävla om en finalplats i den första semifinalen från Rotterdam.