Ålänningar visar upp sina arkitektoniska färdigheter i en tävling med pepparkakshusbakning som ordnas av Ålands kulturhistoriska museum. Temat är ”en åländsk sevärdhet”, och verken finns att se i museets entré fram till den 8 januari.

– Det är så roligt att se hur de tävlande har tolkat temat och vad som är möjligt att göra pepparkaksbygge av. Alla sex bidrag är väldigt olika, säger antikvarie Cia Haldin.

Idén att ordna en pepparkakshustävling föddes i höstas under en workshop då museets personal spånade idéer över framtida projekt, allt från evenemang till utställningar.

– Då kom det här förslaget upp, vi insåg att det var något vi kunde köra i gång redan den här julen, säger Cia Haldin.

Man bestämde sig för att göra ett försök.

– Vi visste inte om någon skulle ha tid att baka i december. Vi är jätteglada över de bidrag som har kommit in. Det syns att de tävlande har lagt ner all sin kreativitet, säger Cia Haldin.

– Förhoppningsvis kan det återkomma nästa år och bli en tradition, säger byggnadsantikvarie Jonas Karlsson.

En vinnare ska utses

Fram till den 8 januari kan besökare rösta på det bidrag de vill att ska vinna. Pepparkakshusen ställs ut i museets entré, och dit kostar det inget inträde.

– Man måste komma hit fysiskt, skåda pepparkakshusen och rösta, säger Cia Haldin.

Vinnaren får ett fint pris, vad det är blir en överraskning. Alla deltagare får ett diplom med ett arkitektoniskt omdöme, baserat på internationella bedömningskriterier och praxis.

– Det ska vara lite arkitektglans över det här. Men det är med glimten i ögat, säger Jonas Karlsson.

Efter tävlingstiden får de tävlande hämta hem sina pepparkakshus så att de kan plundras lagom till tjugondag Knut.

Hundraårig jultradition

Besökare får också lära sig om pepparkakshusets historia.

– I Finland dök pepparkakshus upp på 1890-talet, då var de så stora att barnen kunde krypa in i dem. Det var inte specifikt kopplat till julen då. Man tror att pepparkakshus är inspirerade av sagan om Hans och Greta, säger Cia Haldin och fortsätter:

– På 1920-talet kom de mindre pepparkakshusen som juldekoration. Det spreds med hushållslärarinnor och Marthaföreningar. Då slog pepparkakshusen igenom, framför allt efter andra världskriget när allt fler hade råd att slösa på den här typen av dekoration.

De flesta verken i tävlingen har tillverkats av lag.

– Att baka tillsammans är en viktig del av traditionen, det ser man på de tävlande bidragen. De flesta har bakat tillsammans med någon, ofta en familjemedlem eller vän, säger Cia Haldin.