Som interneringsfånge på Isle of Man under andra världskriget hade sjömannen Runar Husell (1916-1968) varken tillgång till ritningar, verktyg eller material. Det han däremot hade var en ingående kunskap om Gustaf Eriksons fyrmastade bark Ponape. Runar Husell hade nämligen både seglat med henne till Australien och byggt tre modeller av skeppet tidigare.
När han sedan råkade på en kasserad säng, med stänger i solid mässing, löste sig materialfrågan och han kunde påbörja det projekt han sedan skulle komma att ägna 8.000 timmar av sitt liv åt. Resultatet, en skeppsmodell med en längd på 226 centimeter, visas nu upp i en specialutställning vid Ålands sjöfartsmuseum.
Utställningen utgörs av tre delar. I en av dem berättas genom text och bild historien om Runar Husell och besökaren kan sedan i ett angränsande rum se Michael Hancocks kortfilm ”Drömmen om Ponape” (2017).
Men själva huvudnumret i utställningen utgörs förstås av skeppsmodellen, som tronar i en specialbyggd monter.
Fraktades till Åland
Ägare av modellen är Folke Husell, som är Runar Husells son. Han berättar att modellen inte var färdigmonterad när fadern blev frisläppt och återvände till Åland. Delarna blev liggande i en nästan tre meter lång låda tills fadern tio år senare, 1954, tog ledigt från jobbet för att slutföra arbetet.
Runar Husell började med att helt sonika bygga om ett rum i källaren.
– Golv, väggar och tak kläddes in med masonitskivor för att skapa en dammfri miljö, vilket framför allt var viktigt när modellen skulle målas, säger Folke Husell.
Runar Husell jobbade sedan med projektet nästan 18 timmar i dygnet. Han gjorde färdigt skrovet och reste riggen – vilket i sig måste ha varit både tidskrävande och utmanande.
– Det är många hundra meter tåtar i den.
Historisk kontext
Runar Husell var en av många åländska sjömän som internerades under andra världskriget. Hans modell förmedlar alltså inte bara hans egen historia, utan även en om den åländska sjöfarten och de många umbäranden sjömännen och deras familjer gick igenom under segelfartygsepoken.
– Modellen representerar drömmen om frihet, om det egna fartyget och om trygghet. Men den berättar också om möjligheter och ambition, vilket var något Runar inte saknade, säger museets biträdande intendent Caroline Lolax.
Folke Husell har själv aldrig funderat på att gå i faderns modellbyggarspår. Men en gång gav han sig faktiskt på att reparera de trasiga mästerna på en av Runar Husells mindre modeller.
– Jag drog och limmade och när jag var klar med den var jag klar med modellbyggnad också, säger Folke Husell.
Ponape-modellen har visats för allmänheten vid ett tidigare tillfälle, under president Urho Kekkonens besök på Åland på 1970-talet. Den har även dokumenterats i boken ”Ponape – ett äreminne” av Dan Weissberg.
Utställningen på Ålands sjöfartsmuseum visas till år 2026.
”Detaljer som är spektakulära”
Att det tog Runar Husell 8.000 timmar att färdigställa projektet är helt tänkbart när man står bredvid modellen och försöker ta in allt från ankarspel och vinschar till masterna i teak. Dessutom är varenda detalj på däck, ner till de millimetersmå vantskruvarna, fullt fungerande.
Runar Husells känsla för detaljer – och strävan efter perfektion – syns också i en kompassros monterad enligt så kallad kardansk upphängning. Det är en metod som används för att hålla föremålet horisontellt oberoendet av fartygets rörelser.
Ute på rånocken finns ett metallblock på varje rå, och i blocken finns i sin tur rörliga skivor.
– Det är sånt man nästan måste känna till för att över huvud taget upptäcka, säger Folke Husell, son till Runar Husell.
Vissa saker interiört går dessutom endast att se med hjälp av precis rätt vinklad belysning. För att alla besökare ska kunna ta del av sådana mer svårtillgängliga detaljer visas bilder av dem på en skärm.
Skrovet är byggt av breda plankor. För att få vattenlinjerna raka vid målningen – på den tiden fanns förstås ingen laserteknik att ta till hjälp – tror Folke Husell att fadern spände upp en metalltråd och belyste den med en lampa. Sedan var det bara för honom att följa skuggan med penseln.