Operation kvinnofrid föreslås bli en permanent verksamhet inom landskapet. Det berättar lantrådet Viveka Eriksson.
- Det har enormt stor betydelse för både offer och förövare, säger landskapets jämställdhetschef Vivan Nikula.
JÄMSTÄLLDHET Sedan 1998 har Operation kvinnofrid drivits på projektbasis på Åland. Arbetet har gått ut på att sprida information om våld mot kvinnor med fokus på kunskap om våldets mekanismer samt samhällets ansvar gentemot offer och förövare.
- Jag har förståelse för att det infördes som projekt, men jag har länge väntat på ett besked om att verksamheten ska bli permanent, säger Vivan Nikula.
Hon menar att ordet projekt signalerar till alla inblandade att det är tänkt att arbetet ska få ett avslut en gång.
- Men nu kan alla inblandade känna sig säkra på att kvinnofridsarbetet är prioriterat inom landskapet.
Vivan Nikula berättar att FN:s konvention slår fast att alla medlemsländer ska ta våld mot kvinnor på allvar samt att både offer och förövare ska erbjudas hjälp. Operation Kvinnofrid är ett verktyg för att uppfylla det kravet.
Ser ljust på framtiden
En permanent verksamhet innebär en framtida garanti för att personal inom myndigheter som möter de våldsutsatta ska få rätt kunskap och kompetens.
Framöver ska också en övergripande handlingsplan för kvinnofridsarbete arbetas fram. I samband med det görs en översyn a befintlig verksamhet.
- På det viset kan vi se om någonting saknas och vilka åtgärder som i så fall behövs, säger Vivan Nikula.
Hon poängterar att Operation kvinnofrid tillsammans med en rad andra jämställdhetsprojekt i landskapet gör att hennes syn på framtiden är ljus.
- Våldet förekommer i ojämställda relationer. När hela samhället går mot mer jämställda värderingar minskar också hotet om våld i hemmet, säger hon.
- Att Operation kvinnofrid görs permanent är ett glädjebesked för hela Åland, avslutar hon.

Tone Nordling