Kvinnan lyfte senast vuxenstudiepenning 2007, då i 1,5 månad. När hon i höstas kontaktade Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) fick hon svaret att den vuxenstudiepenning hon skulle få i dag baserar sig på hennes inkomster för året då hon senast lyfte vuxenstudiestöd. 
– Jag ifrågasatte detta då jag tycker att det är märkligt att basera ett stöd på tio år gamla inkomstuppgifter.
Vuxenstudiepenningen är inkomstbaserad och tidsbegränsad. I augusti 2016 ändrades landskapslagen. Bland annat ökade storleken på maxstödet till 950 euro i månaden och tiden som den studerande kan få vuxenstudiepenning förlängdes från 18 till 27 månader.
Anges i lagen
Så vad står det då i landskapslagen om studiestöd? 
”Månadsinkomsten är den skattepliktiga förvärvsinkomsten i medeltal per månad under de sex eller tolv månader som infaller omedelbart före den första månaden för vilken vuxenstudiepenning beviljas.”
– Jag skulle tolka detta som att de inkomster som avses är de som man haft omedelbart före man börjar lyfta studiepenning i dag och inte de inkomster man haft före den gången man senast lyft vuxenstudiepenning. Mina inkomster är dubbelt större i dag jämfört med 2007, men det kan ju också vara tvärtom, att den sökandes inkomster har minskat sedan man senast ansökte om studiepenningen, säger kvinnan. 
Hur studiepenningen ska beräknas verkar, anser hon, vara en tolkningsfråga. 
Kerstin Sundman, handläggningschef vid Ams, bekräftar att myndigheten baserar summan på den inkomst den sökande hade första gången vuxenstudiestödspenningen betalades ut. 
– Den fastställs bara en gång. 
Så det finns ingen tidsgräns?
– Egentligen inte. 
Däremot är det relativt ovanligt att någon åter söker vuxenstudiepenning efter så lång tid, säger hon.
Ska utredas 
Utbildningsminister Tony Asumaa är medveten om det aktuella ärendet. Han kan inte ge ett rakt besked om vad som gäller, först måste han titta närmare på lagparagraferna.
– Vi håller på att utreda det här. I mina öron låter det absurt, inte kan det vara meningen att det ska fungera på det här sättet. Är det så att det finns rum för tolkning måste man tolka det sett från de studerandes bästa. 
Elisabeth Storfors, chef vid utbildningsbyrån, säger att hon har diskuterat frågan med Ams. Situationen har uppkommit på grund av hur lagen är skriven och hur den kan tolkas, säger hon. 
– Jag har försökt att reda i frågan men det är Ams som betalar ut studiepenningen och Ams som tolkar lagen. Frågan ligger på deras bord. 
Kallad till möte
Tomas Lundberg, myndighetschef vid Ams, säger att Ams är en verkställande myndighet som ligger under landskapsregeringen.
– Om de ger oss anvisningar så följer vi dem. Men landskapsregeringen är inte så benägen att komma med sådant som gäller hur vi ska tillämpa lagstiftningen. 
Han vill gärna lyfta fram att det går att yrka på rättelse över ett beslut. 
– Då måste vi titta på det igen. Antingen vidhåller vi beslutet eller så rättar vi det. 
Möjlighet finns även för den sökande att göra en rättelseyrkan till Förvaltningsdomstolen.
Under fredagen, efter att Ålandstidningen ställt sina frågor till Tony Asumaa och Elisabeth Storfors, kallade utbildningsavdelningen företrädare för Ams till ett möte nästa vecka. Det för att diskutera just vuxenstudiepenningen.  

Annika Kullman