Det har diskuterats länge om huruvida lagtingets arbetssätt, med långa uppehåll under höst och senvinter, är tidsenliga eller ej. Många har menat att arbetsplanen, som traditionellt gör uppehåll för skörd och sådd, är otidsenlig. 
I vår kan lagtingets talmanskonferens ta beslut om att ändra lagtingets schema i grunden.
– Nu har vi det gamla sessionstänket, med intensiva perioder med uppehåll emellan. Det hänger kvar från när lagtinget sammanträdde i sessioner, där man bestämde i slutet av varje session när nästa skulle inledas och under sessionen hur lång den skulle vara, säger lagtingsdirektör Susanne Eriksson.
Förslag i fjol
Hon lade ett förslag till talmanskonferensen, som beslutar om lagtingets arbete, redan i fjol om en förändring av årsplanen.
– Jag lade ett förslag för att väcka diskussionen. I det föreslog jag att lagtinget ska sammanträda i början av varje månad, och att en vecka ska vara reservvecka för plenum och vara avsatt för utskottsarbete.
Med dagens arbetsplan blir det mycket intensiva perioder. Lagtinget inleder lagtingsåret i början av november. Den första sessionen sträcker sig över jul- och nyårshelgerna fram till cirka den 20 januari. Därefter är det uppehåll till början av mars. 
Den andra sessionen håller sedan på till mitten av april. Sista två veckorna av maj och den första veckan i juni är sedan pleniveckor där det inte är ovanligt med långa sittningar, alternativt att man använder extra dagar, för att hinna med alla ärenden som ska avgöras före sommaruppehållet. Lagtinget sammanträder igen under tre veckor i september, innan det på nytt är dags för uppehåll till det nya lagtingsåret börjar.
Jobbet hopar sig
Dagens plan skapar ansamlingar av arbete för utskotten då många beslut tas under en sammanträdesperiod. Med det nya systemet tror Susanne Eriksson att det skulle bli ett jämnare arbetsflöde.
– Jag tycker det vore bra, och inte bara för lagtinget utan också för landskapsregeringen. Om landskapsregeringen inte hinner få fram ett förslag i tid skulle det i det nya förslaget bara ta ett par veckor innan det tas upp av lagtinget. Nu kan det bli ett glapp mellan 20 januari och början av mars.
När Susanne Eriksson lade fram sitt förslag för talmanskonferensen i fjol vann hon inget gehör. 
– Då resonerade man så att man har ställt upp i lagtingsvalet utifrån de premisser som fanns då. Därför tyckte konferensen att det skulle vara bättre om man gjorde ändringen vid ett val.
Diskuteras i vår
Men mindre delar av Susanne Erikssons förslag har redan tillämpats, och varit till fördel för arbetet.
– Vi tog ett steg i den riktningen genom att en plenifri vecka ”gulmarkerades” för utskottsarbetet i mars och november. Det fungerade bra för finans- och näringsutskottet när de arbetade med budgeten, säger hon.
I vår ska talmanskonferensen på nytt ta upp frågan om att ändra lagtingets arbetsplan. Susanne Eriksson tror att det kommer att bli ändring.
– Den här gången har frågan väckts av politikerna, så jag tror det. I sådan fall genomförs förändringen i och med att det nya lagtinget sammanträder den 1 november 2019.
J
Fotnot: Lagtingsledamöterna har i dag ersättning för 67 procent av heltid, vilket är anledningen till att arbetet inte pågår hela månader varken i det gamla eller det föreslagna nya schemat.
 
 
Lagtingets schema för innevarande lagtingsår
2.11–25.11 plenum
26.11–2.12 utskottsvecka/reserv
3.12–19.12 plenum
20.12–20.12 utskottsvecka/reserv
7.1–20.1 plenum
21.1–3.2 utskottsvecka/reserv
4.2–3.3 uppehåll
4.3–21.4 plenum
22.4–5.5 utskottsvecka/reserv
6.5–12.5 uppehåll
13.5–19.5 utskottsvecka/reserv
20.5–9.6 plenum
10.6-16.6 utskottsvecka/reserv
17.6–18.8 uppehåll
19.8–1.9 utskottsvecka/reserv
2.9–22.9 plenum
23.9–29.9 utskottsvecka/reserv
30.9–1.11 uppehåll

Jonas Bladh