Den parlamentariska tunnelkommitténs slutbetänkande presenterades för allmänheten i mitten av mars. I den baserades kalkylerna för ett tunnelbygge på en kostnad om 217 miljoner euro. Då var osäkerhetsfaktorer, så som hur berggrunden ser ut, inräknade vilket ger ett högre pris. De 217 miljonerna är framräknade enligt den så kallade 85:e percentilen, en beräkningsmodell som ska garantera att kostnaden till 85 procents säkerhet blir som mest den angiva.
För att ytterligare precisera tunnelkostnaden menade tunnelkommittén att ytterligare geologiska undersökningar behöver göras, bland annat att genomföra kärnborrningar i berggrunden där tunnel är tänkt att dras. Kostnaden för dessa undersökningar angav Christian Wikström till cirka tre miljoner euro.
När Ålandstidningen ställer frågor till lagtinget om ledamöterna i dagsläget är beredda att omfatta en kostnad för en Föglötunnel om de av tunnelkommittén beräknade 217 miljonerna är stödet mycket svagt. Bara fyra ledamöter svarar ja på frågan.
– Ja. Jag anser att frågan är ledande. Ni borde utgå ifrån den sannolika kostnaden som kan utläsas i samma graf, svarar Rainer Juslin (Lib), och hänvisar till en kostnad utan säkerhetsmarginal som landar just under 170 miljoner euro.
Tydlighet kring bidrag
Flera ledamöter anser att underlaget behöver bli tydligare, exempelvis genom de ovan nämnda undersökningarna, men också genom att klargöra om delar av kostnaden kan betalas genom bidrag från staten eller EU.
– Allt handlar om hur det finansieras, kan vi till exempel få extra anslag från Finland? Tyvärr kan jag inte ge ett svar i form av ja eller nej på frågan då den är ställd så här, svarar Jesper Josefsson (C).
Katrin Sjögren (Lib) är inne på samma linje.
– 217 miljoner euro är för dyrt. Allt kommer an på om landskapsregeringen säkrar extern finansiering.
Tre partier, Obundna, Moderaterna och Socialdemokraterna, säger alla nej till tunnel i dagsläget.
– Med en säkerhet om 85 procent är det nej, svarar Tage Silander (MSÅ).
– Nej. Summan är för hög och sannolikheten för dålig, säger Marcus Måtar (Ob).
Tre premisser
Infrastrukturminister Christian Wikström har sedan han presenterade kommitténs betänkande varit tydlig med att han dels vill ha en bred majoritet för projektet, dels vill att lagtinget omfattar kostnadsramen innan man går vidare med att investera ytterligare pengar i utredningar.
– Jag har haft tre premisser. Den första är att vi måste se till att merkostnaden finansieras av annat än landskapets medel, genom bidrag eller användaravgifter. Den andra är att vi har en kostnad som kan bli väldigt hög, vi måste vara överens om riskerna och att utredningskostnaderna kan bli betydande, säger Christian Wikström.
– Den tredje premissen är att en kvalificerad majoritet omfattar projektet. Det är nödvändiga premisser för att vi ska ha en chans att lyckas med det här.
Han menar att upplägget att söka ett brett stöd genom en parlamentarisk kommitté har varit ett försök att skapa en grund för ett stort infrastrukturprojekt som inte ska riskera att rivas upp efter nästa val.
– Det är svårt att genomföra stora infrastrukturprojekt på Åland, och det här var ett sätt att vända på det. Att försöka hitta en samstämmighet om ett stort projekt och hur man ska gå vidare.
Vill bredda debatten
Christian Wikström skulle gärna se en bredare debatt om projektet, där också användaravgifter diskuteras. I tunnelkommitténs betänkande är en betydande del av finansieringen baserad på just användaravgifter.
– Skulle vi ändra vårt sätt att tänka på Åland och vara villiga att betala för våra tjänster, då skulle det vara enklare att genomföra projekt som det här. Men det är kanske inte populärt? Jag ser att vi kan utveckla samhället snabbare om användarna betalar för det, säger Christian Wikström.
– Det kan leda till ett ökat välstånd på Åland, men så länge vi har modellen med solidarisk finansiering av infrastrukturprojekt ser jag det som ett hinder.
Infrastrukturministern hoppas att landskapsregeringen sänder ett meddelande om tunnelprojektet till lagtinget under våren och att stödet för projektet då kan utvärderas i en debatt.
Frågorna
1: Den parlamentariska tunnelkommitténs slutrapport har kommit. I den slås kostnaden, med en säkerhet om 85 procent, fast till 217 miljoner euro. Är du beredd att i dag godkänna den kostnadsramen för ett tunnelbygge?
2: För att ytterligare precisera kostnaden behövs kärnborrningar och andra geologiska undersökningar till en kostnad av cirka tre miljoner euro (enligt infrastrukturminister Christian Wikström). Anser du att lagtinget ska godkänna den kostnaden för fortsatta utredningar av en tunnel?
3: Är tunnel det bästa alternativet för framtidens skärgårdstrafik?
Centern
Liz Mattsson
1: Jag kan inte svara ja eller nej på denna fråga i dag.
2: Inte heller denna fråga kan jag svar ja eller nej på i dag. I första hand borde offerter tas in så man har verkliga siffror att utgå ifrån och jämföra med. Sedan är det beroende av finansieringsmöjlighet och om det finns en majoritet som står bakom.
3: Framtidens skärgårdstrafik behöver en modern infrastruktur som håller över tid. Fasta förbindelser är att föredra av flera olika skäl – utsläpp, tidsbesparing, effektiva transporter, attraktionskraft med mera.
Roger Nordlund
1: Nej.
2: Nej, jag anser att privata entreprenörer måste ta projektet vidare om det ska kunna förverkligas.
3: Ja, om den kan förverkligas på ett sådant sätt att investering och drift blir skäliga.
Jesper Josefsson
1: Allt handlar om hur det finansieras, kan vi till exempel få extra anslag från Finland? Tyvärr kan jag inte ge ett svar i form av ja eller nej på frågan då den är ställd så här.
2: Kan inte heller svara ja eller nej på denna tyvärr. Det beror återigen helt på hur den finansieras och hur stor andel av lagtinget står bakom det. Ingen idé att göra det om bara några få vill det. Däremot ja till att ta in offerter för att faktiskt se vad det skulle kosta, 3 miljoner är endast spekulativt.
3: En fast förbindelse är alltid att föredra. Det sparar tid och utsläpp, samtidigt som det ökar attraktionskraften. Det i sin tur får kosta mer, då man får mer för pengarna. Men på lång sikt ser det dessutom ut som att en tunnel på denna linje är billigare och man måste alltid tänka långsiktigt i infrastrukturella lösningar. Med det i åtanke ser det ut som den bästa lösningen just i dag.
Gyrid Högman
1: Just nu kan jag inte svara på frågan med ett ja eller ett nej.
2: Just nu kan jag inte svara på frågan med ett ja eller ett nej.
3: Just nu kan jag inte svara på frågan.
Robert Mansén
1: För att i skrivande stund kunna svara med ett ja eller nej på frågan så behöver kostnads- och finansieringsalternativen vara mer klarlagda. Jag inväntar en tydligare presentation i ärendet av infrastrukturministern.
2: Vad förväntas provborrningen ge för tydliga svar som saknas? Det vill säga, minskar det påtagligt osäkerheten i faktaunderlaget för projektet vilket med stor sannolikhet skulle återspeglas i fördelaktigare anbud och sänker totala kostnaderna för projektet? Då är svaret ja.
3: Framtidens skärgårdstrafik kommer att anpassas beroende på tillgänglig teknik och möjliga hållbara lösningar. En fast förbindelse i form av en tunnel är en dellösning av skärgårdstrafiken bland andra lösningar. Andra möjliga långsiktiga lösningar som jag ser som intressanta är utbyggd anpassad elinfrastruktur som gynnar både etableringen av lokalproducerad elproduktion (vindkraft, solkraft) och ger goda förutsättningar för bland annat eldrivna färjor.
Jörgen Pettersson
1: Ja, denna investering medför betydligt lägre kostnader på sikt än att fortsätta som hittills.
2: Ja. Med det underlaget kan en finansieringslösning bli mer exakt.
3: Ja. För hela Åland, för miljön och för ekonomin.
Jan Salmén
1: Nej.
2: Ja.
3: Möjligen en del av helhetslösningen för hela skärgårdstrafiken.
Mikael Lindholm
1: Ja, jag tycker vi ska bygga en tunnel.
2: Ja, jag tycker vi ska utföra kärnborrningarna främst för att kunna kryssa av den frågan från listan av osäkerhetsfaktorer.
3: Ja fast förbindelse är alltid att föredra framom färjor. Mellan Svinö och Degerby är det tunnel, mellan Prästö och Töftö är det bro.
Torbjörn Eliasson
Frågorna går inte att besvaras på ett seriöst sätt. Investeringens storlek i antal miljoner är egentligen ointressant. De relevanta frågorna handlar om de framtida kostnaderna, för samhället och för användarna. Hur höga får de vara och vilka ekonomiska och miljömässiga förbättringar medför projektet?
För landskapets del är jag intresserad av vad det kommer att stå på sista raden i resultaträkningarna framöver och jämföra de siffrorna med alternativa satsningar. Funkar det så är jag beredd att satsa på en tunnel till Föglö. En fast förbindelse är ju alltid bättre än ett färjpass.
Liberalerna
Pernilla Söderlund
1: Jag kan tyvärr inte svara ja eller nej i dagsläget, anser att det finns för mycket motstridiga uppgifter och behöver sätta mig in djupare i rapporten. Sen är ju svaret också beroende på hur det är tänkt att finansiera tunneln.
2: Tänker svara lite samma som på fråga 1, här finns olika uppgifter om vad dessa borrningar skulle kosta.
3: Beror på kostnaderna och hur den är tänkt att finansieras. Överlag behöver vi hitta flera och mera investeringar som sänker kostnader.
John Holmberg
1: Nej.
2: Nej.
3: Ja! Det bygger på att tunneln är navet i skärgårdstrafiken och att LR inte omöjliggör en sådan strukturförändring genom att driva parallella processer i form av Prästösundsbro eller att ministern går ut med felaktig information i form av att kärnborrningar kostar 3 miljoner när verkligheten troligtvis är 10 gånger mindre.
Ingrid Zetterman
1: Det är omöjligt att svara på eftersom att det helt beror på hur finansieringen ser ut och hur landskapsregeringen ser att resten av trafiken ska ordnas. Landskapsregeringen måste tydliggöra frågorna när de levererar sitt meddelande, och därmed sina ställningstaganden, för skärgårdstrafikens framtid.
2: Samma svar som ovan.
3: Troligtvis är det så, landskapsregeringen måste komma med svar gällande servicenivåer i hela skärgården och beslut som fasar ut behovet av fossila bränslen. Baserat på de vallöften som gavs inför valet 2019 är regeringen skyldig ålänningarna att komma med svar och handling.
Katrin Sjögren
1: 217 miljoner euro är för dyrt. Allt kommer an på om LR säkrar extern finansiering.
2: LR bör säkra extern finansiering först.
3: Tunnel kan vara ett alternativ tillsammans med en elektrifierad och vätgasbaserad flotta.
Simon Påvals
1: Nej.
2: Ja.
3: Innan vi har fått svar på tunnelns konsekvenser för och effekter på hela skärgårdens framtida förutsättningar så svarar jag nej. Efter att landskapsregeringen har lämnat sitt planerade skärgårdsmeddelande så hoppas jag att den saken klarläggs
Rainer Juslin
1: Ja. Jag anser att frågan är ledande. Ni borde utgå ifrån den sannolika kostnaden som kan utläsas i samma graf.
2: Ministern har gett fel uppgifter till er och allmänheten. Stryk frågan. Det finns en offert från YIT att kostnaden för kärnborrningarna kostar högst mellan 300.000 och 400.000 euro. Registratorn kan bekräfta offerten.
3: En tunnel är den mest kostnadseffektiva över tid. Det kan utläsas i Capex-rapporten och den grafen har jag tillställt er redaktion förut. Ingen vet vad ett fat olja kostar om 10 år men vi vet vad det kostar att bygga en tunnel i dag! Landskapsregeringen kan inte få samma trafikvolymer i framtiden för dagens kostnader vilket kommer att innebära att man i bästa fall lägger ut samma belopp i euro som i dag men får kanske bara en bråkdel av den turtäthet som erbjuds i dag.
Moderaterna
Jörgen Strand
1: Nej.
2: Nej.
3: Nej.
Tage Silander
1: Med en säkerhet om 85 procent är det nej.
2: Nej, inte förrän lagtinget har tagit beslut om att acceptera totalkostnaden.
3: På rätt plats till rätt nettokostnad är det ett rimligt alternativ.
Wille Valve
1: Nej. Inte utan trovärdig finansieringsplan med bland annat analys av ränteläge och återbetalningsförmåga.
2: Nej. Vi måste först ha tillräcklig uppslutning (2/3) för totalkostnaden, annars är detta bokstavligen talat ”pengar i sjön”. Detta är tyvärr inte första gången i historien lagtinget har tunnelfrågan på sitt bord, vi bör nu ha dragit viss lärdom.
3: Ja, men också det dyraste. En tunnel via Gripö vore kortast, kostnadseffektivast och minst förenat med risker.
Mika Nordberg
1: Nej, först måste det till en finansieringsplan.
2: Nej, först behövs fullmakt av 2/3 av lagtinget.
3: Ja, men för dyrt. Bättre med tunnel till Gripö plus bro.
Obunden samling
Bert Häggblom
1: Nej.
2: Nej.
3: Ja, en tunnel skulle vara bra alternativ men det förutsätter extra anslag från Finland eller att Åland, som ofta sker i södra Europa, erhåller EU-stöd för en satsning på tunnel.
Marcus Måtar
1: Nej. Summan är för hög och sannolikheten för dålig.
2: Nej. Vi vet redan nu med tillräcklig sannolikhet att detta blir ett för stort projekt.
3. Nej. De ovanstående ja- och nej-frågorna förenklar de komplicerade frågeställningarna. Beroende på teknik- och kostnadsutveckling/extra anslag från staten kan en tunnel i framtiden bli aktuell. Mest sannolikt kommer vi dock behöva fartyg långt in i framtiden. Det behöver ställas större krav på såväl tonnage som brukare gällande planering av resor, tidtabeller och flexibilitet. Att köra tomma fartyg är ohållbart.
Lars Häggblom
1: Nej.
2: Nej.
3: Denna fråga, liksom de två ovanstående, simplifierar ett svårt ämne: Beroende på teknikutveckling och möjligheter till extra anslag kan en tunnel i något skede bli ett bra alternativ, sannolikt kommer det alltid finnas behov även av fartyg oavsett tunnel.
Stellan Egeland
1: Nej.
2: Nej.
3: Det beror väl på vilka parametrar man väger in. Om ett bolag står för utredningar, bygger den och sätter den i drift. Landskapet hyr tunneln för en kostnad som kan anses rimlig, så anser jag att det vore den bästa lösningen. I annat fall, med rådande ekonomiska situation, nej.
Socialdemokraterna
Nina Fellman
1: Nej.
2: Nej.
3: Nej, den frågan har nu utretts ett flertal gånger och resultatet har alltid varit detsamma.
Camilla Gunell
1: Nej.
2: Nej.
3: Nej. För den kostnaden kan vi få flera nya elhybridfärjor. Vi anser att en elektrifiering av trafiken måste göras omgående för att slippa dyra bränslekostnader och kostsamma reparationer.
Jessy Eckerman
1: Nej.
2: Nej.
3: Nej, man fokuserar på en liten del som om den vore synonym med hela skärgårdstrafiken på Åland. Det är den inte, kommunikationerna till, från och på Åland är en omfattande utmaning och kräver en rättvis, klimatanpassad omställning för att folk ska kunna leva, bo och verka över hela Åland utan att vara beroende av fossila bränslen, tänk om vi kom överens om 217 miljoner på en omställning och anpassning av hela Åland i stället.
Hållbart initiativ
Annette Bergbo
1: För att kunna säga ja/nej till rapportens föreslagna kostnadsram krävs en hållbarhetsanalys som redovisar ekonomiska fördelar och jämför aktuella alternativ.
2: Vi måste ha en hållbarhetsanalys att utgå ifrån först!
3: Det kan jag svara på först efter att en hållbarhetsanalys är gjord.
Simon Holmström
1: Inte förrän en hållbarhetsanalys visar på totalekonomiska fördelar gentemot övriga alternativ.
2: Inte förrän en hållbarhetsanalys visar på totalekonomiska fördelar gentemot övriga alternativ.
3: Kan inte svara förrän hållbarhetsanalys är gjord.
Ålands framtid
Anders Eriksson
1: Ja, för ramen är kraftigt överdimensionerad. Kostnadsramen måste få tre fjärdedels majoritet för att hålla över val.
2: Ja, men efter kostnadsramen antagits med tre fjärdedels majoritet. Annars blir det bara ytterligare 3 miljoner utredningspengar kastade i sjön.
3: Ja.
Åländsk demokrati
Stephan Toivonen
1: Om vi kan få finansiering från staten eller EU på 40 procent kan vi gå vidare med en dubbelrörstunnel, annars förespråkar vi en enkelriktad tunnel där trafiken växlar exempelvis var femtonde minut.
2: Absolut, för det är vad som gör att vi får ned priset på tunneln. Det är synnerligen välinvesterade pengar.
3: Jag tror att skärgårdsborna accepterar att betala för att köra i tunnel i och med att servicen blir så mycket bättre.
