Prövningen hos Högsta domstolen (HD) kan bli en slutpunkt för diskussionen om skadeståndet. Det sade Mika Nordberg (MSÅ) i lagtinget. Han var infrastrukturminister i regeringen Sjögren 1 som beställde elhybridfärjan.
– Om ärendet inte förs till HD skulle man kunna framföra att om man bara hade fått prövning skulle skadeståndet bara blivit en bråkdel. Det är bra att vi får ett slut, en punkt.
Nordbergs tidslinje
Mika Nordberg presenterade en tidslinje för sitt arbete med kortruttsprojektet.
Han började med regeringsprogrammet från 2015 där den dåvarande regeringen Sjögren skrev att kortrutt prioriteras med byggstart för Kökar och Östra samt Västra Föglö. Man skrev också att ett kortruttssystem i skärgårdstrafiken fastställs innan en beställning av nytt tonnage görs. ”Alternativet totalentreprenad i stället för ett direkt inköp kopplat till en driftsprivatisering övervägs.”
– Vi nämner att det finns behov av fartyg. Våren 2017 presenterade vi i en tilläggsbudget själva investeringarna som skulle göras på Östra och Västra Föglö och och anhöll om en fullmakt på 40 miljoner för att starta det arbetet. Vi hade en rejäl debatt i lagtinget. Vi ville veta att fanns majoritet i lagtinget, för att inte ödsla skattepengar utan att vara försäkrade om att skulle fortsätta.
Den dåvarande oppositionen gjorde motstånd mot satsningarna, sade han.
– I ett antal omröstningar har hela arbetet med kortrutten prövats och det gäller också beställningen av driftsprivatiseringen. Det kom fram att det bästa att landskapsregeringen inte köper fartyg utan upphandlar trafik för 15 år.
Beslutet blev att landskapsregeringen skulle begära in anbud på en elhybridfärja på totalentreprenad för driften på Föglölinjen.
– I debatten i december 2017 hade Obunden samling och Centern olika förslag som skulle kullkasta själva beställningen. Redan där röstade vi första gången, och sedan även i december 2018 i samband med behandlingen av budgeten 2019. Under hela vägen fram till hösten 2019 hölls ett antal omröstningar som stödde landskapsregeringens arbete med att verkställa kortrutten och likaså gå vidare med elhybridfartyget.
Felaktigheter
Mika Nordberg sade att även om avtalet för totalentreprenaden undertecknades den 2 september 2019, gjordes själva beställningen redan i december 2018 när man gick ut och gjorde EU-upphandlingen.
– Det är då det ska betraktas att man går ut på marknaden och beställer något. 2 september var sista dagen det gick att teckna avtalet.
Mika Nordberg sade att det framkommit felaktiga uppgifter som upprepats i media, att lagtinget sagt nej till själva elhybriden och att landskapsregeringen trots det gått vidare och skrivit under avtalet.
– Det är helt fel, avtalet var underskrivet när när lagtinget hade spörsmålsdebatten den 26 september.
Spörsmålet uppmanade landskapsregeringen att omförhandla alternativt säga upp avtalet. Mika Nordberg sade att den dåvarande landskapsregeringen presenterade beräkningar på hur stort skadeståndet skulle bli, fem-tio miljoner euro.
– Det var öppet och transparent, vi visste att vi inte kan riva ingånget avtal utan skadestånd.
Saknades belopp
Stellan Egeland (Ob) frågade om det fanns en fullmakt för en upphandling för totalentreprenad för 60 miljoner eller mer.
Svaret blev nej. Den aktuella upphandlingen var den första av sin sort och den största landskapsregeringen gjort, sade Mika Nordberg.
– Men det fanns inte heller en fullmakt med specificerat belopp för den tidigare upphandlingen av trafiken med fartyget Odin på tvärgående linjen. Den här fullmakten begärdes i december 2017 och där nämndes inte ett specifikt belopp. Det var en fullmakt att inleda arbetet och då startade framtagandet av innehållet i själva upphandlingen.
Ingen uppmärksammade att fullmakten saknade belopp, sade Mika Nordberg, varken på finansavdelningen, i lagtingets kansli, finans- och näringsutskottet eller under debatten.
– Ingen under hela upphandlingen uppmärksammande det förrän efter avtalet var undertecknat.
Marknadspris
Infrastrukturminister Camilla Gunell (S) bad Mika Nordberg förklara hur den beräknade kostnaden för totalentreprenaden kunde beräknas till 47 miljoner, men sedan visa sig bli 66.
– I samband med en EU-upphandling måste den upphandlande myndigheten göra en uppskattning av beloppet. Vi gjorde en uppskattning på 47 eller 48 miljoner, men det fanns osäkerhetsaspekter, till exempel återköpsklausulen var svår att beräkna. Men det avgörande för beslutet var de facto att vi fick fyra anbud och de låg ungefär på en miljon när från varandra.
I upphandlingar ska man inte heller sätta för hög siffra för att driva upp priset på anbuden, och speciellt för ny teknik kan det vara svårt att veta vad marknadspriset ligger på, sade Mika Nordberg.
– Vi såg att det samlade marknadspriset låg där vi fick anbud. Skulle vi bara fått ett anbud hade vi inte antagit det.