För en svensk läkare innebär en läkartjänst på Åland längre avstånd till familjen och lägre lön. Det gör det svårt att rekrytera.
Långa handläggningstider från landskapsregeringens sida gör inte arbetet lättare, anser ÅHS:s förvaltningschef.
SJUKVÅRD - Får vi inte tillräcklig bemanning till kirurgen så blir det problem med all kirurgisk vård. Vi försöker undvika det, men det förutsätter att tjänsterna blir besatta, säger Björn-Olof Ehrnström, förvaltningschef på ÅHS.
Och det blir allt svårare.
-Läkare är en bristvara i dag. Bara i Sverige finns 2.000 obesatta primärvårdsläkartjänster, och på fastlandet finns det ett begränsat utbud av svenskspråkiga läkare.
Samtidigt kan sjukhuset inte konkurrera med lönerna.
- Vi kan inte erbjuda någonting utöver kollektivavtalet. Alla sådana frågor måste gå via landskapet, säger han.
Men sådant tar tid. Nyligen visade en svensk läkare intresse av en tjänst vid ÅHS, men hade löne- och förmånskrav som sjukhuset inte kunde uppfylla själva, bland annat ersättning för flyttkostnader på 3.000 euro. Läkaren fick då själv vända sig med kraven till landskapet.
Krångliga beslutsvägar
- Jag är frustrerad över byråkratin i det här fallet. På många andra arbetsplatser kan man ge arbetssökande ett bud direkt, men det kan vi inte här. I stället har vi ganska långa och krångliga beslutsvägar att följa. Risken är ju att läkaren väljer en annan arbetsgivare om han inte får något besked, säger Ehrnström.
Från landskapets sida har man inga besked att lämna.
- Det är inte avgjort än. Det är under beredning. Ärendet kom hit i den 23, du får väl avgöra själv om det är lång tid eller inte, jag har inget mer att säga om detta, säger Niclas Slotte, avtalschef på Ålands landskapsregering.

Fredrik Granlund