Man ska inte blanda ihop ekonomi och politik. Köpet av aktier i Ålandsbanken är ekonomi, absolut ingenting annat.
Wiklöf Holdings koncernchef Nils Lampi tycker debatten kring Ålandsbanken gjorts "värre än den egentligen är".
I dag talar han för första gången ut om maktkampen i banken.
NÄRINGSLIV Nils Lampi är koncernchef för Wiklöf Holding Ab. Det har han varit i exakt 20 år den här veckan.
Under den tiden har holdingbolaget vuxit dramatiskt, vinsten har ökat vartenda år. Jag har intervjuat honom många gånger och inte en enda gång kommit undan mantrat "man måste tänka långsiktigt och vara uthållig".
Han är expert på att köpa och driva företag. Hur det går till att sälja har han bara vaga uppfattningar om. Av ett enkelt skäl.
-Vi säljer inte. Vi driver företag.
Riskkapitalister som satsar på snabba exitar får hans ögon att mörkna.
-De är en katastrof för all form av företagsbyggande. De förstör för alla vi andra seriösa, säger han.
Men det är inte det som är ämnet för dagen. Nils Lampi är i dag tillsammans med ägaren Anders Wiklöf Ålands kanske mest ifrågasatta företagsledare.
Deras samarbete med finlandssvenska fonder, föreningar och stiftelser ses inte med blida ögon bland andra åländska storägare i Ålandsbanken.
Detta vet såklart Nils Lampi om. Därför vill han ge sin syn på saken. Men han är noga med sina roller.
-Det är mina egna åsikter som privatperson, jag har överhuvudtaget inga formella positioner i Ålandsbanken, mitt uppdrag är att leda Wiklöf Holding så bra som möjligt. Vår affärsidé är att genom ett aktivt ägande bygga och utveckla företag, säger han inledningsvis.
"ÅAB är ingen nationalbank"
Nils Lampi kastar först ett snabbt öga i backspegeln, mot 1995 då Åland och Finland gick in i EU. Själv var han då väldigt orolig över Wiklöf Holdings framtid som spritdistributör.
-Taxfreehandeln var kanske på väg utför på grund av EU-inträdet. Vi måste göra något och koncentrerade all kraft på den inhemska marknaden istället, säger han.
Det gick bra. Just nu investerar de 13 miljoner euro i ett nytt lager i Åbo.
-Jag tror att Ålandsbanken befinner sig i ett liknande läge i dag som vi var 1995. Banken måste göra något för att säkra såväl sin egen framtid som småspararnas pengar, säger han.
Men Ålandsbanken går mot sitt bästa ekonomiska år någonsin i år.
-Det beror bara på två saker, Crosskey och det allmänna ränteläget.
Den är ett självspelande piano?
-Inte bara, bankens ledning har hittills gjort ett bra jobb men det kan bli ännu bättre. Jag tycker att man borde samarbeta mer både västerut och österut.
Nils Lampi förstår heller inte talet om att Ålandsbanken skulle vara någon "nationalbank" för Åland.
-Det är i så fall Nordea. Ålandsbanken klarar inte ens i dag de största företagens finansieringsbehov, säger han.
Stora samordningsvinster
Nils Lampi är övertygad om att det finns stora samordningsvinster med att föra Aktia och Ålandsbanken närmare varandra.
Han är inte omedveten om svårigheterna. När Helsingfors aktiebank i tiderna i ett så kallat fientligt övertagande köptes upp av Föreningsbanken satt Lampi som platschef för Hab i Mariehamn.
-Det var inget kul. Det tog länge innan vi som kom från Hab ansågs vara tillräckligt duktiga för Föreningsbanken.
-Men sett i backspegeln var affären helt rätt, säger han.
I och med att ÅAB i dag i Finland är en smal bank för rika kunder medan Aktia är en bred bank för många, är samordningsdelarna uppenbara för ekonomen Lampi.
-Det är som med lego, bitarna skulle passa perfekt in i varandra.
Hur skulle detta samgående gå till?
-Ålandsbanken borde köpa Aktia. Eller, kanske inte ens det räcker, man borde växa ytterligare.
Exakt hur detta ska finansieras vill inte Nils Lampi gå in på. Ett sätt som nämnts förut är att betala med aktier i Ålandsbanken vilket skulle ge de nuvarande ägarna till Aktia, huvudsakligen stiftelser, väldigt många ÅAB-aktier, kanske en egen majoritet.
En annan strategi?
Det råder i dag kompakt misstro från de övriga åländska storägarna gentemot intentionerna hos Wiklöf Holding och de finlandssvenska stiftelserna.
-Vad det beror på? Det kan vara så enkelt att de andra har en annan strategi än vi. Från min sida är det hela väldigt enkelt. Jag vill ha en bättre avkastning på en investering och vill därför ha större inflytande för att kunna påverka, säger Nils Lampi.
Detta gör han tillsammans med Kaj-Gustaf Bergh, vd för föreningen Konstsamfundet och ordförande i Aktia. Det är de båda som utgör styrelserna i nio bolag som bildats för ÅAB-investeringen.
Att man gjort så tycker inte Nils Lampi är det minsta underligt.
-Man vill ju få så många röster som möjligt för sina pengar. Det får vi genom att dela upp aktierna.
I dag kontrollerar Wiklöf Holding och stiftelserna "mellan 25 och 30 procent" av Ålandsbankens röster.
Nils Lampi tycker dock också att det inte bara kan handla om ekonomi. Först avkastning, självklart, men sedan:
-Det måste finnas värderingar med i spelet också, när det gäller Ålandsbanken är det väldigt mycket värt att utgå från Åland. Jag har många gånger märkt hur det öppnat dörrar i Finland när jag kommer som ålänning, säger han.
Ekonomi, inte politik
Exakt hur strategerna Nils Lampi och Kaj-Gustaf Bergh nu ska göra för att sätta fart på den, enligt Lampi, rätt tröga Ålandsbanken vill han inte specificera.
-Kanske genom att i en sådan här intervju berätta om hur jag ser på affären, att det handlar om ekonomi och siffror, inte om politik.
Är det inte rätt stora likheter mellan Eckerö/Birka-affären och ÅAB/Aktia-bråket?
-Inte egentligen, det finns en väsentlig skillnad. Eckerö lade ett bud på Birka för att köpa rederiet och förbättra lönsamheten. Vi blev erbjudna aktier i en börsnoterad bank. Vill man inte ha det så, ska man inte vara på börsen.
Det finns, enligt Nils Lampi, inte den minsta anledning till oro för vad som ska hända med Ålandsbanken. Tvärtom.
-Vi har faktiskt sett till så att aktierna som såldes i våras fortfarande finns i åländska händer. Folk borde fråga sig vad som hänt om vi inte hade köpt.
-Folk borde också fråga sig varför Ålandsbanken, om den nu är en så viktig motor för det åländska näringslivet, tappar marknadsandelar på Åland för varje år som går. Banken borde koncentrera sig på att vara snitsig och vass istället för en åländsk nationalbank.

Ålandstidningen