Det var fel av landskapsåklagare Frida Ljungström att återta överklagandet av Danne Sundman-domen. Det stred mot god åklagarsed konstaterar biträdande riksåklagare Jorma Kalske.
Bakgrund
Danne Sundmans Viperkrasch
Efter att Danne Sundman den 26 augusti 2005 kraschat med en lånad sportbil åtalade landskapsåklagare Karl-Johan Nyholm honom för grovt äventyrande av trafiksäkerheten.
Tingsrätten gjorde en mildare bedömning av gärningen och dömde Sundman för äventyrande av trafiksäkerheten. Det betydde att Sundmans försäkringsbolag, Ålands ömsesidiga, fick stå för kostnaderna, vilket de sluppit om Sundman dömts för grovt äventyrande.
Karl-Johan Nyholm överklagade domen till hovrätten. Sedan lämnade han landskapsåklagarämbetet och efterträddes av Frida Ljungström. Under tiden hade hovrätten beslutat att kalla parterna till huvudförhandling.
Kallelsen inkom till åklagarmyndigheten den 27 juni 2007. Huvudförhandlingen skulle hållas den 5 september samma år. Men bara två dagar före, den 3 september, återtog Frida Ljungström överklagandet utan motivering.
Beslutet väckte allmän diskussion. Såväl landshövding Peter Lindbäck som hovrättsråd Päivi Hirsikangas och Ålands ömsesidiga försäkringsbolag vände sig skriftligen till riksåklagaren med en begäran om att han skulle granskat Frida Ljungströms agerande.
I den utredningen framgår att Frida Ljungström blivit upplyst om att ett återtagande inte krävde någon skriftlig motivering. I intervjuer i de åländska tidningarna förklarade hon sitt beslut med att hon inte bedömde att hovrätten skulle komma till något annat beslut än tingsrätten.
Att Danne Sundman är politiker och en offentlig person ska inte ha påverkat hennes beslut. Hon tillbakavisar också uppgifterna om att hon skulle ha återtagit överklagan på grund av tidsbrist att sätta sig in i fallet.
TINGSRÄTTEN Landskapsåklagare Frida Ljungström handlade i strid med god åklagarsed, men inte i strid med lagen när hon återtog hovrättsöverklagandet av domen mot Danne Sundman.
Det slår biträdande riksåklagare Jorma Kalske efter att ha granskat saken.
Eftersom Frida Ljungström inte brutit mot lagen nöjer han sig med en repimand. "För den skull är det tillräckligt att jag tillställer Ljungström mitt beslut med uppmaningen att ta ovansagda i beaktande i framtida tjänsteutövning", avslutar Jorma Kalske sitt beslut.
Frida Ljungström säger att hon är lite förvånad över biträdande riksåklagarens beslut.
-Det är hans åsikt. Jag hade en annan uppfattning. Det framgår att jag inte handlat i strid med lagen.
Om hon i dag skulle fatta samma beslut i samma fråga skulle hon handlat annorlunda, säger hon.
-Ja, det står ju att ta beslutet i beaktande i framtida tjänsteutövning.
Har du pratat med Karl-Johan Nyholm om detta?
-Nej.
I sitt beslut poängterar biträdande riksåklagare Jorma Kalske att hanteringen av brottmålsärenden måste präglas av stabilitet. Därför kan man kräva att åklagaren återkallar ett besvär endast om det finns tungt vägande skäl. I Sundmanfallet fanns ingen ny utredning som visade att överklagandet grundade sig på ofullständiga eller oriktiga uppgifter.
”Ett gränsfall”
Jorma Kalske kommenterar inte tingsrättens dom men dristar sig till en egen bedömning utifrån de inskickade handlingarna: ”Min bedömning är att den aktuella körningen kan på goda grunder uppfattas som ett gränsfall mellan okvalificerat äventyrande av trafiksäkerheten och grovt äventyrande av trafiksäkerheten. ”Han skriver vidare att hans bedömning är att det inte har varit möjligt att förutspå hur utgången skulle ha varit om målet prövats av hovrätten. Det centrala är dock att besväret byggde på en juridisk bedömning som är fullt acceptabel. Någon orsak som uppenbart påkallade ett återtagande av besväret förelåg inte.Därför hade det varit motiverat att låta hovrätten pröva besväret.
”Inga påtryckningar”
Enligt lagen kräver ett återtagande inte motiveringar. Men generellt är det viktigt att åklagare motiverar sina beslut. I detta fallet kan avsaknaden av motiveringar antas ha bidragit till spekulationer om att åklagaren varit föremål för påtryckning eller att återkallandet motiverats av svarandens ställning i samhället.Biträdande riksåklagares utredning har dock inte funnit något som tyder på det.
Petter Lobråten