Förslaget till budget för en ny regering har sällan stora omvälvande satsningar. Så är också fallet med regeringen Thörnroos förslag för år 2024 då nästa regering ska ha tagit vid. Men finansminister Roger Höglund (C) säger ändå att förslaget innehåller flera spännande saker. Det första, enligt honom, är den nya budgetprocessen. Följande budget ska använda sig av det finanspolitiska ramverket som lagtinget godkänt, men redan nu gav man ramar till avdelningarna att utgå ifrån.

– Vi tog grundbudgeten för år 2023, med en höjning med 2,5 procent för att täcka upp kostnadsökningar som till exempel löner. Sedan fick avdelningarna börja arbeta utifrån det. Man tog ramarna på fullaste allvar, säger Roger Höglund.

Han har bara hört positiva kommentarer om processen.

– Nu hade man ett belopp att jobba mot. Om man ville ha något nytt måste man tänka om det ryms innanför ramen.

Avskrivningarna tydligare

En annan sak som Roger Höglund vill lyfta är också en budgetteknisk sak.

– Avskrivningarna finns numera under varje verksamhet och det är ganska spännande.

Är det inte lite budgetnörderi?

– Nej, det ger en uppfattning om vad verksamheten egentligen kostar.

Resultatet och likviditeten är något som också behöver diskuteras, enligt Roger Höglund.

– Nu har vi ett underskott på 15,2 miljoner, några miljoner bättre än grundbudgeten för år 2023. Vi vet att kostnaderna stiger, det är inte mycket som sjunker nu, det är så för alla. Vi landade på en nivå som är bättre än 2023, men i det långa loppet går det inte att göra underskott på 15 och 18 miljoner euro.

Orsakerna till det förbättrade resultatet är att skatteintäkterna ökar och avskrivningarna sjunker drastiskt. Det sistnämnda beror på att man genomfört dyra it-projekt med kort avskrivningstid, vilket å andra sidan betyder att det snart är dags att förnya dem.

Likviditeten är god, med runt 100 miljoner euro i landskapskassan. 30 miljoner är Pafmedel som är reserverade för tredje sektorn. Varje år delas 15 miljoner ut till olika ändamål och målet är att ha 45 miljoner euro reserverade, så att man kan täcka upp tre år om överskottet hos Paf minskar dramatiskt.
Men miljonerna på kontot är inte overksamma.

– Nu när räntorna tickat uppåt har vi placerat pengarna och räknar med att få in 1,9 miljoner euro i ränteintäkter. Men ränteläget är inte bara bra, det påverkar hushåll och näringslivet negativt, det måste vi komma ihåg.

Likviditeten gör att man kan hantera budgetförslagets underskott, men Roger Höglund upprepar att det inte är hållbart med så stora underskott.

– Inte om vi inte är beredda att låna pengar. Därför är det finanspolitiska ramverket så viktigt. Det ger verktygen för en långsiktig ekonomi, där underskottet går till ett nollresultat och sedan förhoppningsvis till plus.

Osäker framtid

Hur är det att skapa en budget för en annan landskapsregering, där du kanske inte ingår?

– Jag gör budgeten för Åland, det är min approach. Men jag är medveten om att nästa regering har alla möjligheter att sätta sin egen prägel på den genom en omställningsbudget.

Men är det svårt att få ta ut svängarna?

– Jag gör det med det ekonomiska tänket.

Hur ser du på framtiden för den åländska ekonomin?

– Det är en oerhört svår fråga. År 2021 såg framtiden mörk ut med mycket farhågor. Sedan blev det bättre än förväntat. Men inflationen och kostnadsläget är osäkra, och oroligheter poppar upp och drar med sig en massa annat, exempelvis energikrisen. Vi måste vara beredda på en lågkonjunktur.

– Det som oroar mig är byggbranschens framtid, som är oerhört viktig med alla kringeffekter. Det ger stora återverkningar om den backar.

Landskapet har inga stora byggprojekt som kan starta med kort varsel. De behov som Landskapets fastighetsverk har är inga större byggprojekt, mest planerat underhåll.

– Det som finns är flera infrastruktursatsningar på broar, vägar, hamnar och kajer.

Vad har du för hälsning till den kommande finansministern?

– Jobba vidare med det finanspolitiska ramverket. Vi vet inte hur skatteintäkterna utvecklas, de förändringarna gör mycket för den åländska ekonomin.

Ibland får Roger Höglund frågan om det är bra att den åländska kassan är så välfylld, att pengarna i stället borde komma ålänningarna till godo.

– Vi ska inte ha en stor kassa bara för att ha det. Den fungerar som en buffert och vi har en stor investeringsskuld, som offentlig sektor alltid har. Det är digitaliseringen, skärgårdstrafiken och allt löpande underhåll. Det behövs också en grundkassa så att vi vet att vi kan betala löner även om något händer. Vi har lärt oss att det kan dyka upp negativa överraskningar som vi inte har kunnat förutspå.