Om Finlands regering och riksdag inte tar med Åland i vindkraftsstödet går landskapsregeringen till Bryssel.
Inför mötet med statsminister Mari Kiviniemi (C) på fredag höjer lantrådet Viveka Eriksson (Lib) nu tonen.
POLITIK Som Ålandstidningen berättade i går ordnar landskapsregeringen (LR) och riksdagsledamot Elisabeth Nauclér information i riksdagen i morgon om vinkraftsplanerna på Åland och svårigheterna hittills att få del av vindkraftsstödet.
På fredag träffar lantrådet Viveka Eriksson (Lib), finansminister Mats Perämaa (Lib) och näringsminister Torbjörn Eliasson (C) nya statsministern Mari Kiviniemi (C), näringsminister Mauri Pekkarinen (C) och Ålandsminister Astrid Thors (SFP).
- Den här frågan är oresonligt viktig för hela Åland och för vårt näringsliv, säger lantrådet.
Åland utanför
Finland har i EU förbundit sig till att 38 procent av energin ska vara förnyelsebar fram till 2020. EU vill se en finländsk handlingsplan för hur målet ska uppnås. Eftersom EU bara godkänner länder måste Åland vara med i den finländska handlingsplanen.
- Stödsystemet för förnybar energi är Finlands sätt att nå klimatmålet men just nu är Åland utanför både handlingsplanen och stödsystemet, påpekar lantrådet.
Hotar med Bryssel
Det vill hon ändra på. Biter inget annat vänder hon och LR sig till Bryssel.
- Det blir svårt för oss att genomföra EU:s klimatdirektiv om Finland ställer oss utanför både plan och stöd. Men om Åland är utanför blir det stora problem för Finland i Bryssel.
Att vända sig direkt till EU finns alltså i LR:s planer om en lösning inte hittas mellan Mariehamn och Helsingfors.
- Vi har höjt tonen, vi hävdar vår rätt inför ministrarna. Och vi kommer att ha ganska skarpt tonläge när vi träffar Mauri Pekkarinen på fredag.
Med och betalar
LR har i olika sammanhang efterlyst samråd på politisk nivå både då det gäller stödet till förnybar energi och den ändring av energibeskattningen som genomförs för att finansiera stödet.
- De åländska hushållen får högre elkostnader. Vi är alltså med och betalar skatten och därför vill vi att de åländska företagen ska få del av stödet, säger Mats Perämaa.
LR räknar med cirka 121 euro högre elkostnad per hushåll och år.
Några tiotals miljoner
Hur mycket stödpengar det kan röra sig om beror på vilka projekt som förverkligas.
- Men det handlar nog om några tiotals miljoner per år, säger finansministern.
Näringsminister Torbjörn Eliasson understryker att stödet inte går till landskapskassan utan uttryckligen till de privata bolag som bygger ut vindkraften.
- Det privata näringslivet är berett att satsa 100-200 miljoner euro på utbyggnaden, säger han.
Från finländskt håll motiverar man att Åland ska lämnas utanför stödet med att detta är näringspolitik där landskapet har egen behörighet. Det argumentet köper inte lantrådet.
- Stora saker som vi har svårt att bära själva ska Finland bidra till, enligt självstyrelselagen, säger hon.
Synar löftena
Ålandsdelegationen har klart sagt att det inte finns några juridiska hinder att ta med Åland i stödsystemet. Mats Perämaa påpekar att det nu återstår att syna de politiska löften bland annat näringsminister Mauri Pekkarinen tidigare gett.
Perämaa tror att motståndet mot att ge Åland del av stödet dels handlar om pengar, dels om att flera olika intressegrupper vill ha stödpengar. Flis, torv och biogas ingår i paketet vid sidan av vindkraften och alla energigrenar har sina förespråkare.
I morgon och övermorgon fortsätter LR argumentera i Helsingfors. Det blåser mest på Åland i hela Finland, här finns know how och ett 15-tal nya vindmöllor kan börja byggas när som helst.
Återstår att se hur långt det räcker.

Kerstin Österman