I landskapsregeringens (LR) arbete med den nya grundskolelagen kartläggs också behoven av behöriga barnträdgårdslärare på de åländska daghemmen. En av inriktningarna i den nya lagen är nämligen att utbildning ska påbörjas redan i låga förskoleåldrar för att bättre förbereda barnen för livet som elev.
I sammanställningen av vad de sakkunniggrupper som LR utsett att ge åsikter om grundskolelagen framgår att mer än var tredje barnträdgårdslärare på de åländska daghemmen kommer att uppnå pensionsålder de närmsta tio åren. Av dagens 133 barnträdgårdslärare kommer då 49 att försvinna.
Risk för brist
Redan i dag har kommunerna emellanåt svårt att tillsätta lediga tjänster med behörig personal.
– I staden har vi lyckats ganska bra, men det finns en risk att det blir brist på barnträdgårdslärare framåt. Därför är det bra att LR nu utreder försörjningsgraden, säger Mariehamns tillförordnade barnomsorgschef Gun-Viol Lindeman.
Hon tror att staden har det lättare än många andra kommuner med sitt centrala läge och stora organisation. 
– Här har man kanske ett annat utbyte med kollegor eftersom vi har många förskolor.
Lumparland kan inte tävla med Mariehamn på just dessa områden, men har ändå klarat att tillsätta de lediga tjänster man haft, nu senast i juni.
– Vi hade två sökanden till tjänsten. Här i Lumparland har vi haft tur med att båda våra barnträdgårdslärare bor i kommunen, säger Pia Eriksson, ordförande för socialnämnden.
Däremot tror hon att det kommer bli svårare i framtiden att hitta behöriga lärare till förskolan.
– Det är ju inte lika attraktivt att jobba i en randkommun, och risken är då att folk slutar för att flytta till Mariehamn om det finns tjänster där.
Låga löner
Ett av de stora problemen att locka unga att studera till barnträdgårdslärare är lönen. Skillnaden mellan barnskötare, som har gymnasial utbildning, och barnträdgårdslärare, som har flerårig högskoleutbildning, är bara ett par-tre hundralappar. Dessutom skiljer sig lönerna rejält i till exempel Sverige där ingångslöner på 30.000 kronor inte är ovanliga.
– Vi följer riktlönegrunderna, säger Gun-Viol Lindeman i Mariehamn.
Pia Eriksson ser lönerna som ett stort problem.
– Som barnträdgårdslärare har du bra mycket sämre lön än lärare i ettan till trean, men utbildningen är i princip lika lång.
Samtidigt menar Pia Eriksson att det är svårt för kommunerna att göra något åt lönerna.
– Vi vill ju ha den bästa personalen, men vi, liksom många andra kommuner, kämpar med det ekonomiska läget. Risken är att det blir konkurrens sinsemellan kommunerna om personalen.
Högre krav
Att förskoleverksamheten är lagstadgad, och att en kommande grundskolelag kan ställa högre krav på utbildad personal samtidigt som stora pensionsavgångar väntar blir en svår ekvation att lösa för kommunerna.
– Det kan bli riktigt kämpigt, säger Pia Eriksson.
Ansvarig minister för den nya grundskolelagen är Tony Asumaa (Lib). Han ser faran i att många behöriga förskollärare slutar.
– Vi har i dag 80 procent behöriga lärare, och det blir en utmaning att hålla den siffran. Men  man kan också säga att om man vill vara säker på att få jobb efter utbildning ska man studera till barnträdgårdslärare.
 

Jonas Bladh