Linda Karlsson bor sedan flera år i kommunen Delebio, ungefär två timmar norr om Milano i Lombardiet i norra Italien, tillsammans med sin man Marco Fransci och deras tre barn.
Lombardiet var en av de första regionerna i Italien som stängdes ner till följd av coronaviruset.
– Det märks mest på att skolor, dagis och fritidsaktiviteter är stängda. Det finns inga idrottsverksamheter eller något annat, säger Linda Karlsson till Ålandstidningen.
Hon är själv hemma med sitt yngsta barn som är ett år och enligt planerna ska hon vara hemma till september. Befolkningen är tillsagd att röra sig utanför hemmet så lite som möjligt.
– Min man jobbar som rörmokare. Han får åka på jobb, men måste ha ett tillstånd för att få köra med bilen och kunna visa att han är på jobb. I dag (läs: i går) såg jag polisen stoppa bilar och fråga förarna vart de är på väg, varför och var de bor, säger hon.
Deras äldsta barn går i första klass i skolan och mellanbarnet går på dagis. Båda två är hemma sedan mitten av februari.
– Skolan och dagiset är stängda minst till den 3 april, men det ser ut att bli längre. Vi får hem läxor via Whatsapp (en chattapp, reds anm). Vissa skolor för lite äldre barn har börjat med distansundervisning.
Inga vaccinationer
Linda Karlsson säger att handsprit och munskydd är slutsålda överallt. För att frigöra resurser inom vården har man fattat beslut om att ställa in alla vaccinationer för barn i området.
– Då förstår man hur allvarligt det faktiskt är. Här är det obligatoriskt enligt lag att vaccinera sina barn för att de ska få gå i skolan, säger hon.
Genom lokala nyheter har hon fått information om vilka restriktioner som gäller. Bland annat måste det vara minst en meter mellan varje person på allmänna platser.
– I vår lilla lanthandel får bara tre personer vara inne och handla på samma gång. Alla andra måste vänta utanför, och de måste också ha minst en meter mellan sig.
På kaféer och restauranger gäller samma regler, och dessutom måste man sitta till bords.
– Här är det vanligt att man tar en kaffe vid disken till frukost, men det får man inte göra nu.
Hur upplever du myndigheternas agerande?
– Jag tror att man har koll på läget, men smittan ökar. Jag tror inte att man vet var det slutar.
Är du själv orolig?
– På ett sätt, det påverkar ju allt. Jag är orolig för andra, inte bara mig själv, framför allt om man inte kan garantera sjukvård för alla – inte bara alla smittade, utan även folk med andra sjukdomar. Så visst, en viss oro finns. 
– Det kommer att innebära ett stort ekonomiskt slag för hela landet. Vi får se hur det slutar.
 

Fredrika Fellman