5-6 procent av hela skatteunderlaget. Så mycket kostar utflaggningarna de åländska kommunerna.
SJÖFART - I grova drag innebär utflaggningen av Birka Paradise ett skattenettobortfall på 800.000-900.000 euro. Men då har vi tagit hänsyn till att inte allt faller bort. Bruttobortfallet är något högre, närmare en miljon, konstaterar Bjarne Lindström, direktör på Åsub.
Vill man sätta in summan i ett sammanhang kan man konstatera att det är lika mycket som hela Geta kommuns totala skatteuppbörd under ett år.
- Mer än hälften ligger på Mariehamn. 60 procent av de ombordanställda bor i Mariehamn. Även i relativa tal drabbas Mariehamn hårt. Men resten är utspritt över i princip hela Åland, och det är klart att kommuner som redan har en svag ekonomi, till exempel Geta, drabbas extra hårt.
Slår man ut det innebär det alltså ett hårt slag mot kommunerna.
- Men inte i någon kommun överstiger det 3 procent av det totala skatteunderlaget. Men det är klart det är mycket det också. Och det har ju flaggats ut andra båtar tidigare.
Dubbelt så mycket
Lägger man ihop den senaste tidens utflaggningar blir totalsumman den dubbla.
- Då kommer man kanske upp i 5-6 procent av det totala skatteunderlaget. Och det är mycket, speciellt för en kommun som redan inte går runt. Det kan vara dropparna som får bägaren att rinna över.
Lantrådet, Viveka Eriksson, värjer sig mot kritiken.
- Vad kunde vi ha gjort? Sjöfartsfrågorna har varit prioriterade i den här regeringen eftersom sjöfarten har så stor betydelse för samhällsekonomin. Man jobbar mycket med de här frågorna. När det gäller passagerarfärjorna så har man angett snuset som skäl. Där har vi på alla sätt försökt hitta sätt att trygga försäljningen ombord. Där arbetar vi vidare.
Vad gör ni nu?
- Vi har haft insikt om att det kan gå så här. Vi har haft en dialog med rederierna. Det vi gör nu är att vi tittar på konsekvenserna för kommunerna, och då är det vissa kommuner som drabbas mer.
Du tycker inte att ni har kommit lite på efterkälken?
- Nej, det här är ett arbete som pågått parallellt med utflaggningarna. Det är ett långsiktigt arbete.
Vill ha kompensation
Som har resulterat i att alla Sverige-färjor nu är utflaggade?
- Ja. Men vi tycker att man borde hitta ett system där vi kompenseras av Sverige. Det är ett avtal som fanns på åttiotalet, och det är något man borde aktualisera igen. Man bor på Åland men betalar skatt i Sverige, men belastar inte servicen där. Vi tittar på någon form av bilateralt avtal.
Från och med när ska det träda i kraft?
- Det är inte alldeles enkelt, men vi har fört fram det både till Sveriges och Finlands regeringar. Det är ganska komplicerade förhandlingar.
Är inte loppet helt enkelt kört?
- Nej, men det här är tråkigt för kommunernas skatteunderlag. Men nu får man hantera den situation som har uppstått.
Kan ni påverka rederiet att hålla kvar Paradise under åländsk flagg?
- Det är bara att konstatera att det är ytterst lite vi kan göra.
Samtidigt ställs nya krav på hela turistindustrin.
- Det blir hårt när Viking kommer sin nya ålandsfärja, och för att bibehålla resandet mellan Grisslehamn och Berghamn fordras det nya incitament för att folk ska ta de här turerna till Åland. Det krävs nästan en halv miljon nya resenärer för att få affärerna att gå med vinst året runt. Antalet övernattningar måste öka med 50 procent, säger lagtingsledamot Roger Jansson.
Kronkursen och personalkostnader är sannolikt de stora anledningarna till att flagga svenskt.
Fördel att segla svenskt
- Vilken orsak som är viktigast får du fråga rederiet om, men när det gäller snusfrågan tror jag inte att den har någon reell betydelse. Inte heller när det gäller sjöfartsstödet eller tonnageskatten. Men tittar man på personalförmånerna sammantaget borde det ge en stor fördel att segla under svensk flagg, tillsammans med kronkursen, säger Jansson.
På Sjömansunionen har man fullt upp med att planera samarbetsförhandlingarna.
- Vi beklagar utflaggningbeslutet. Det handlar om arbetsplatser som varit finska och åländska som nu blir svenska. Skatteinkomsterna till kommunerna kommer att minska. Dessutom får många ombord sämre villkor med högre pensionsålder och lägre inkomst. Sedan är det ju dåligt att snuset är anledning till detta. Det är något som inte vi kan påverka, säger Henrik Lagerberg, ombudsman på Finlands sjömansunion.
Sänkta personalkostnader ska enligt uppgift vara en starkt bidragande orsak till utflaggningen. Har era medlemmar för bra betalt?
- Nej, det tror jag inte. Det är inte den anledningen de anger officiellt. Det har inte vi fått någon bekräftelse på.
Kan det ändå vara en anledning?
- Det kan man spekulera i förstås.
Redan sänkt
Men ligger det något i det?
- 2001 skrev vi under ett garantiavtal som sänkte kostnaderna med 15 procent, sedan dess har vi bara följt den allmänna löneutvecklingen i Finland.
Var det en för liten eftergift?
- Det kan jag inte spekulera i. Det har inte framkommit några krav om att lönerna ska sänkas.
Hade det varit en väg att gå i så fall?
- Man kan förhandla om allting. Men de stora rederierna visar vinst fortfarande. Och visst, sänker man lönerna till noll blir det ju högre vinster för rederierna. Det kan ju vem som helst räkna ut. Men det är inte en part som diskuterat lönerna ombord, utan det har varit förhandlingar hela tiden. Det är så vi bestämmer lönerna i Norden.
Hur är stämningen ombord?
- Den är lite blandad. En del är förbannade, en del har inte så mycket emot att byta till svensk flagg. Men många är rädda för att tappa delar av sin lön.

Fredrik Granlund