Vardagen förändrades rejält för Thoralf Gulbrandsen och hans fru när de välkomnade två familjehemsbarn till sitt hem. De hade inga egna barn sedan tidigare och blev tillfrågade av Kommunernas socialtjänst (KST) om de kunde tänka sig att ta emot barn som var i behov att komma till ett familjehem, eller fosterhem som det kallades tidigare.
– Min fru hade velat bli familjehemsförälder länge och vi hade hunnit fundera på det ett tag. När vi sedan fick frågan kändes det rätt.
En av de viktigaste sakerna när barn placeras till familjehem är att precis alla i den mottagande familjen måste vara helt överens om att det är något de vill.
– Vi visste båda att vi ville, men ja, det var en rejäl omställning. Vi fick lära oss på vägen hur det är att vara föräldrar. Vi fick placeringen före vi hann gå den utbildning som krävs, så den gick vi i efterhand.
Vilka är de viktigaste egenskaperna som familjehemsföräldrar borde ha?
Thoralf Gulbrandsen funderar en lång stund innan han säger:
– Tid och kärlek. Egentligen är det bara så enkelt.
Kan du beskriva svårigheterna?
– Jag kan inte gå in på några detaljer med hänsyn till våra barn. Men det är precis som hos alla andra familjer, samma svårigheter kan uppstå i familjehem. Och samma glädjeämnen. Det beror helt på barnens individuella behov och egenskaper. Men det är värdefullt att träffa andra familjer i samma situation genom vår förening. Där får man bekräftat att man inte är annorlunda än någon annan familj och barnen får känna att det finns fler familjer som vår. Man får inte heller vara rädd att begära hjälp från KST om det känns tungt, kommunikationen med dem måste hållas öppen.
När det gäller familjehem brukar man tala om ett tredelat föräldraskap: familjehemmet, de sociala myndigheterna och de biologiska föräldrarna. För kontakten till den biologiska familjen är mycket viktig.
– Hur kontakten ser ut är väldigt olika från familj till familj, det är KST som beslutar om mängden kontakt och om det eventuellt behövs några begränsningar. Som familjehemsförälder är det självklart att man måste kunna samarbeta med de biologiska föräldrarna.
Återförening
Ett mål som det alltid arbetas för är att barnen, om det bara är möjligt, i slutändan ska återförenas med sina biologiska familjer. Det stipuleras i barnskyddslagen.
Det måste vara ett speciellt villkor, hur känns det?
– Det måste man vara förberedd på, att det kan ske. Men man får inte låta det stå i vägen för anknytningen. Man måste tillåta sig att ge den kärlek som behövs och tillåta sig att knyta an, precis på samma sätt som barnen knyter an till dig som förälder. Det här förbereder den så kallade prideutbildningen för. Det är ju dessutom en process om det sker, lika mycket som det är en process att få ett familjehemsuppdrag så är det en process att ett uppdrag tar slut. Det sker inte plötsligt.
För Thoralf Gulbrandsen har familjehemsuppdraget helt ändrat hans inriktning i livet.
– Jag är i grunden sjöman och har även jobbat som ordningsvakt. Nu utbildar jag mig till socionom, något jag aldrig haft en tanke på innan.
Detta är ett familjehem
• Familjehem kallades förut fosterhem och tar emot barn, ungdomar eller vuxna som behöver bo i en annan familj under en kortare eller längre tid.
Ett av målen man som familjehemsförälder arbetar för när det gäller placerade barn och unga, är att barnen i slutändan ska återförenas, om det är möjligt, med sina biologiska familjer.
En viktig del i den processen, är att medverka till att upprätthålla ett fungerande umgänge med barnets biologiska familj.
Familjehemsföreningen på Åland
• För åländska familjehem och personer på Åland som är beredda att ta ett uppdrag som familjehem och genomgått förberedande utbildning.
• 54 medlemmar.
• Var vilande i många år, tills några medlemmar sparkade liv i den för 2,5 år sedan.
• Arrangerar ett antal träffar per år, bland annat föreläsningar dit allmänheten är välkommen samt nätverksträffar.
• Föreningen hittas på Facebook.