Det finns en mängd olika orsaker till att ett barn behöver placeras utanför hemmet. Det kan vara missbruk, omsorgsbrist, våld eller att barnet förlorar en förälder.
– Ofta går orsakerna in i varandra, det ena leder till det andra. Innan barnet blir placerat har man försökt med olika typer av insatser på frivillig väg och hjälpa familjen i hemmet. Ibland behövs dock brådskande placering göras, om man bedömer att oron för barnet är akut, säger Malin Söderberg, socialarbetare med ansvar för vård utom hemmet vid KST.
Hur mycket involveras barnen i placeringsbesluten?
– Ganska mycket faktiskt. Det beror förstås på barnens ålder men vi har blivit allt bättre på det att ta med barnet i processen och fråga om deras åsikter. Vi är noga med att informera dem på åldersadekvat nivå. Barnet har även efter en flytt en egen socialarbetare som har barnets bästa för ögonen.
Ett barn som placeras kan må dåligt och känna sig sviket av vuxenvärlden. I samband med den förberedande prideutbildningen går man igenom sådana scenarier. Familjehemmen behöver fånga upp signaler om dåligt mående och vara i kontakt med KST och i samråd med dem kanske kontakta barn- och ungdomspsykiatrin BUP och andra aktörer.
– Jag upplever att barn som placeras prioriteras högt av bland annat vården. Och jag vill säga att ett vanligt hem med kärlek, omsorg och stabilitet är det allra mest läkande för ett barn med svårigheter i bagaget. Men det krävs tid, tid och mer tid. Många kan uppleva att man försökt länge och ändå inte räcker till, men det finns hjälp och handledning att få. Den vanliga vardagen är det mest läkande.
Har behovet av familjehem ökat den senaste tiden?
– En liten ökning kan man se det senaste året. 2023 var det 31 barn i familjevård och året innan 26 barn. Men inga stora trender.
Hon lyfter fram att Åland är bäst i Finland på att placera behövande barn i familjehem.
– I fjol hade vi på Åland bästa siffrorna när det gäller barn som placerats i familjehem. 81 procent av alla placeringar på Åland sker till familjehem och det var bäst jämfört med alla välfärdsområden i Finland.
Malin Söderberg vill poängtera att ingen familj är perfekt.
– En alldeles vanlig familj med vanliga bråk duger bra som familjehem. Konflikter i sig är inget farligt. Blir det tungt finns det hjälp att få.
Prideutbildningen
• Pride står för ”parent resources for information, development and education”
• Förberedande familjevårdarutbildning som fokuserar på kunskap om familjevård, rättigheter och skyldigheter.
• En process som pågår sex månader och består av nio gruppträffar.
• Mellan träffarna görs individuella hemuppgifter.
• Hembesök och enskilda träffar.
• Stort fokus på anknytning och relationer.
• Utbildningen är avgiftsfri och man förbinder sig inte till någonting genom att delta.
