Det går att påverka algblomningen i ett områdes närmiljö genom minskade utsläpp. Det säger den danska lektorn Marianne Ellegaard. Men för Östersjön i stort krävs att alla länder engagerar sig.
MILJÖ Mitt ute i avkrokarna på Bergö i Finström har en samling nordiska studenter och doktorander i biologi suttit bänkade den senaste veckan. Här har de fördjupat sig inom området problemalger i Östersjön. Platsen för kursen är Husö biologiska station på Åland och även lärarna på plats har kommit hitresande från olika håll. Initiativtagare är Tore Lindholm, lektor i växtbiologi på Åbo akademi.
-Jag har bedrivit huvuddelen av min forskning på Åland och brukar ha fältstudier här under mina kurser. Så det var ett naturligt val att komma hit.
Under veckan har studenterna tagit flera vattenprover på Åland. Fokus för studierna har varit vinteralger, ett relativt blankt forskningsområde.
-Vi vet egentligen väldigt lite om vad som finns under isen, säger han.
Alger kan se väldigt olika ut i kallt och varmt vatten, därför är det viktigt att forskningen pågår även vintertid.
Förändring vid 1950-talet
Under huvuddelen av veckan har de danska forskarna Marianne Ellegaard och Øjvind Moestrup från Köpenhamns universitet varit gästlärare på kursen. Båda är experter på just alger, men de har olika inriktning på sitt arbete. Marianne Ellegaards fokus är att undersöka alger som har lagrats i havsbottnarna. På så sätt kan man spåra hur algblomningarna har förändrats genom åren.
-Vi ser att stora förändringar uppstod i Östersjön under 1950-talet. Då ökade algblomningen på grund av övergödningen.
Hon berättar att man på vissa håll har märkt en liten förbättring på området sedan man först började uppmärksamma problemen.
-Lokalt kan åtgärder i närmiljön påverka. Algblomningen kan minska närmast kusten när utsläppen minskar.
Internationella möten viktiga
Øjvind Moestrups forskningsinriktning är giftiga alger som blågröna alger och kiselalger. Han säger att problemen i stort i Östersjön inte har förändrats de senaste åren.
-Utsläppen i stort har inte minskat även om vissa orter har satt in åtgärder. Därför säger det sig självt att det inte är lönt att sätta in stora summor pengar bara i Finland på området, säger han.
I stället betonar både han och Marianne Ellegaard vikten av att satsa på det internationella samarbetet för att minska övergödning.
-Arbetet i Helcom är speciellt viktigt. Genom det möts biologer från alla berörda länder. Genom samarbete kan vi till exempel se till att använda samma teknik i våra undersökningar. Då blir forskningsresultaten jämförbara, säger Øjvind Moestrup.
Han tillägger att just vattenbiologer världen över är bra på att samarbeta.
Vill se starkare politiker
Giftiga alger och algblomningar skapar problem inte bara i Östersjön utan över hela världen. I tropikerna och Nordamerikanska vatten har man problem med att musslor som äter giftiga alger blir skadliga att äta. I Zimbabwe upptäckte en svensk forskargrupp att alggifter från blågröna alger kom in i dricksvattnet och gjorde folk sjuka.
Just giftiga alger brukar kallas det mest tacksamma argumentet i arbetet mot övergödningen. Och Øjvind Moestrup tror att politikerna är på forskarnas sida i frågan.
-Politikerna är medvetna om att giftiga alger kan leda till att folk blir sjuka och få exem när de badar och det är inte bra för turismen. Så de har en press på sig att göra något.
-I Danmark är det hela tiden en avvägning mellan vattenmiljön och jordbrukarnas intressen. Jag upplever att politikerna inte agerar så kraftigt som man skulle önska, säger Marianne Ellegaard.
I bagaget hem från veckans kurs följer olika åländska vattenprover. De hoppas kunna få med sig några levande alger hem till Köpenhamn som kan undersökas vidare.

Tone Nordling