145 studenter började studera på ett av Högskolan på Ålands (HÅ) utbildningsprogram läsåret 2017, fyra år senare tog 71 examen.
Genomströmningen på 49 procent kan jämföras med Finland där 46 procent av de studerande avlade högskoleexamen inom utsatt tid, enligt OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). I OECD-länderna är genomsnittet 39 procent.
I västvärlden är det vanligt att avbryta sina påbörjade studier, ändå orsakar det problem. Det är svårt att planera dimensioneringen av utbildningarna – framför allt för en liten högskola, samhället förlorar på att utbilda en individ som inte kommer att jobba inom området och personen som har tagit studiemedel förlorar på det privatekonomiskt.
– Det är problematiskt och något vi diskuterar, men att hoppa av behöver inte innebära ett misslyckande, säger HÅ:s rektor Johanna Mattila.
Det finns inte något enkelt svar på varför många studerande avbryter programstudier. En del av avhoppen sker tidigt under utbildningen.
– En klunga slutar under första hösten, då kommer en del fram till att de har valt fel. Sedan kan en mängd individuella faktorer göra att studierna kommer av sig, som sjukdom eller familjebildning.
Näringslivet lockar
Avhoppen är olika fördelade mellan utbildningarna. Av de studerande som började på Informationsteknik 2017 tog bara 31 procent examen. En förklaring är att deras kompetens är eftertraktad på arbetsmarknaden och många får jobb innan de studerat klart.
– De senaste åren har vi ändrat lite i it-utbildningsprogrammet så att graden av examinering ska öka, säger Johanna Mattila.
Även inom exempelvis Sjöfart finns risk för att de studerande kommer ut i arbetslivet innan examen.
– Det är flera som lockas av det, för en ung människa är det plötsligt ganska stora pengar man kan tjäna jämfört med att sitta i skolbänken.
2021 fick HÅ 7.270.000 euro i ersättning av landskapsregeringen (LR), men hur beräknar man budget när det finns så stor osäkerhet kring hur många som kommer att studera?
Tar man höjd för att samtliga fullföljer sina utbildningar, trots att bara hälften gör det?
– Tyvärr måste man räkna med avhopp. Men de flesta kostnader kring utbildning är fasta. Personal, utrymmen och utrustning måste finnas, oavsett om det är en grupp på tio eller 25 studerande.
2021 stod personalkostnaderna för 4.165.000 euro och lokalkostnaderna för 1.277.000 euro.
”Modellen är inte optimal”
2021 ändrades högskolans status till en resultatenhet. HÅ har fått en ny finansieringsmodell som medför en tydligare resultatstyrning, baserat på målsättningarna i utbildningsavtalet.
– I finansieringsmodellen finns resultatmål, och examinering är den enskilt viktigaste parametern. Det är nytt, det har inte funnits tidigare. Skolan belönas om man uppnår målen, säger Johanna Mattila.
LR har infört målsättningen att 58 procent av de studerande ska ta examen, en ökning med nio procent jämfört med 2021.
– Det är ett högt ställt mål, men jag tycker att det är rimligt att det ställs tydliga resultatmål för oss. Det ger struktur åt verksamheten och visar värdet av varje medarbetares arbete, alla har en skyldighet att bidra.
Enligt avtalet får HÅ 100 procents utdelning för parametern om man når målet på 58 procent, om endast 50 procent av de studerande tar examen får man 86 procents utdelning.
– I år har vi sammanlagt 15 procent av totalbudgeten som resultatfinansiering och av dessa utgör examensmålen 60 procent. Om två år och därefter är resultatfinansieringens andel 25 procent av totalbudgeten.
Hur ska HÅ nå målet?
– Vi måste fundera noggrannare över vilka studerande vi tar in, och vad vi gör för att de ska trivas, stanna och inte hoppa av för att de tycker att det är för svårt. Men det kommer alltid att finnas ett svinn.
Johanna Mattila är samtidigt kritisk till modellens nuvarande utformning.
– Den är inte optimal. Man jämför med hur många studerande som började för fyra år sedan, men det går inte att räkna så. På till exempel Företagsekonomi är det många som inte studerar på heltid. Det är ofta äldre personer som redan är ute i arbetslivet och studerar i olika takt. De flesta blir färdiga, men inte alltid på fyra år, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker att vi borde ha ett mål på antal personer som ska ta examen varje år, oberoende av när de har börjat. Det skulle bli mera rätt.
När tror du att man kan nå ett examensmål på 58 procent?
– Det är svårt att säga, men så länge vi har basen uppbyggd på kvoten utexaminerade fyra år efter inledda studier är det tidigaste året vi kan uppnå målet 2026. Vi vet redan nu att det inte kommer att hända med de årskurser som har börjat 2019, 2020 eller 2021.
Fyller inte platserna
Samtidigt har HÅ svårt att fylla sina utbildningsplatser på flera program.
Maskinteknik, Sjöfart och Elektroteknik är bland de svåraste utbildningarna att fylla. Är det färre än tio behöriga sökande som kan antas nås en smärtgräns då man måste överväga om det är värt att starta programmet. Det har hittills alltid gått.
Med tanke på de högre kraven på HÅ, borde utbudet anpassas?
– Det är en bra fråga. Man skulle förstås kunna styra platser till program som drar studerande. Men sedan finns samhällets behov. Vi har sett över det noga, framför allt det senaste året. Alla program vi har är väldigt relevanta, det är kompetens som behövs på Åland.
– Teknik- och sjöfartsbranschen skriker efter arbetskraft. Hittills har vi valt vägen att stöpa om våra existerande program och se till att de bättre möter de krav och behov som dagens studerande har. Vi behöver göra om våra program så att det blir lättare att studera vid sidan av arbetet, precis som det går att göra för företagsekonomerna i dag. Vi behöver tänka om. Men sedan tar det några år innan man ser effekterna. Det här är långsam verksamhet, det syns inte i någon kvartalsekonomisk rapport.
Ny utbildning – redan 2024
En annan förändring som är på gång är ett nytt magisterprogram inom teknik och förnybar energi.
– Om allt går väl har vi det i gång redan 2024. Det kräver en lagändring, och det är den största tröskeln. Programmet har vi egentligen redan. Men när vi ännu inte har lagen på vår sida kan vi inte helt fritt göra saker heller.
Hur attraktivt är Åland som studieort för folk utifrån?
– För tillfället är nästan hälften av våra studerande utifrån, de flesta kommer från fasta Finland och många från Sverige. Vi är begränsade till det svenska språkområdet eftersom vi än så länge bara har rätt att undervisa på svenska. Det är en annan förändring vi hoppas få till stånd, skulle vi kunna ha program på engelska öppnas dörrar på ett helt annat sätt, säger Johanna Mattila.
I en kommande artikel ger styrelsen sin syn på högskolans roll på Åland i ett brett perspektiv, och hur den bör utvecklas framåt.
