Lumparlands kommunstyrelse skickade under torsdagen ut en skrivelse ställd till landskapsregeringen (LR) och medlemskommunerna i KST. Huvudbudskapet är solklart. ”Genom denna skrivelse meddelar alltså Lumparlands kommun att kommunen, antagligen inom år 2022, kommer att ställa in sina betalningar till KST ifall nuvarande finansiering av KST fortlöper”.

I brevet förklarar kommunstyrelsen att Lumparlands kostnader för kommunens platser i KST kommer att bli betydligt dyrare än vad som tidigare sagts. I brevet säger man att när kommunen godkände KST:s grundavtal så skulle kostnaderna öka med cirka 100.000 euro. I stället ökar kostnaderna enligt de senaste siffrorna med 220.000 euro.

– Det blir så snedvridet. Att vi skulle betala mer än vi tidigare gjort var vi medvetna om, men innan handlade det om 100.000 i värsta fall. Nu är det de prognoserna gånger två och en halv, säger Pia Eriksson.

Ställde frågan

KST-medlemskapet är tvingande, och hur man gör om en kommun inte har möjlighet att betala är oklart.

– Jag var på KST:s stämma och ställde den frågan, och var helt öppen med att Lumparland inte kommer att kunna betala så mycket. Styrelseordförande sa att då måste landskapet gå in, för det har de lovat. Det blir intressant att se.

I Lumparlands brev ställer man ultimatum till KST och landskapsregeringen. Inom juni månad måste antingen KST:s finansieringsmodell ha ändrats så att kostnaden blir mer relaterad till ett medeltal per klient eller landskapet kompenserat kommunen via landskapsandelarna.

Kommunstyrelsen anser att den höga avgiften för Lumparland subventionerar andra kommuners platser inom KST.

– Det är ganska provocerande när det finns kommuner som väljer att sänka sin skattesats, när vi vet att vi behöver höja. Vi har redan Ålands högsta skattesats, men skulle behöva höja den med fyra procentenheter till för att klara det här. Det är helt horribelt, och inte möjligt, säger Pia Eriksson.

”Kommunal fråga”

När Ålandstidningen når finansminister Roger Höglund (C) har han just hunnit läsa skrivelsen från Lumparland, men inte diskuterat den med sin förvaltning.

– Vi ska ha en genomgång men inte hunnit det ännu. Det man kan konstatera är att KST-avtalet är en kommunal fråga, men om det är så att det handlar om förändringar i landskapsandelssystemet så ligger det på vårt bord.

Har LR fått indikationer på att kommunerna kommer få problem att betala avgifterna till KST?

– Det vi visste när systemet infördes var att en del kommuner skulle ha status quo när det gäller kostnader, medan för några enstaka skulle det bli lägre eller högre. Vi har inte fått några signaler om att man har svårt med KST, men man signalerar allmänt från det kommunala fältet att man är oroliga för ekonomin, säger Roger Höglund.

Landskapsregeringen håller på med en översyn av landskapsandelssystemet, och i behandlingen av årets landskapsbudget skrev lagtingets finans- och näringsutskott att om kommuner hamnar i ekonomiska problem ska landskapet vara berett att skjuta till mer pengar.

– Jag väntar med spänning på de rapporterna om hur skatteintäktssidan utvecklas. De första två månaderna blir en indikation på hur kommunernas ekonomi ser ut jämfört med 2020 och 2021.

Blir snöbollseffekt

Pia Eriksson tror att Lumparlands utspel kan få fler kommuner att agera när det gäller KST-avgiften.

– Om Lumparland inte kan betala då kanske andra kommuner tänker detsamma, att det blir en snöbollseffekt. Då står vi där med KST och sex–sju kommuner som inte kan betala.

– Vi var beredda att betala lite mer för klientsäkerhet, likabehandling och sådant. Men när det blir så här otroligt stora ökningar kan man inte från ett år till ett annat gräva fram sådana pengar, säger Pia Eriksson.