När den nya folkhälsostrategin för åren 2023-2030 presenterades nyligen framkom att lungcancer är den cancerform som dödar flest på Åland, och att mortaliteten i sjukdomen ökar bland kvinnor.

Under åren 2016-2020 rapporterades 75 fall av lungcancer (både kvinnor och män), i genomsnitt alltså 15 fall per år. Under samma tidsperiod avled 70 personer med diagnosen.

– Vissa av dem kan förstås ha insjuknat tidigare, men siffrorna talar tydligt för diagnosens allvarlighetsgrad, säger Nina Cavalli-Björkman vid onkolog- och hematologmottagningen vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

Klurig att diagnosticera

Lungcancer är en sjukdom där det är svårt att ställa diagnos i ett tidigt skede – görs det är det ofta av en slump. Efter lunginflammationer är det till exempel rutin att göra en röntgen, och då hittas ibland en tumör.

– Symtomen kommer i allmänhet ganska sent, men man ska vara uppmärksam vid hosta som inte går över eller om man hostar blod, vid andfåddhet och trötthet. Ett sent symtom är värk i bröstkorgen. Särskilt ska man tänka på det här om man rökt under sitt liv, säger hon.

Vilka är då de vanligaste behandlingarna när en patient väl fått diagnosen?

Den metod som botar flest är enligt Nina Cavalli-Björkman att operera. Ibland går inte det och då ersätts operationen med strålbehandling av tumören.

Tilläggsbehandling efteråt med cellgifter minskar risken att sjukdomen ska komma tillbaka. Gör den det handlar behandlingarna oftast om att försöka förlänga patientens liv.

Blir det ofta metastaser i andra organ?

– Ja, lungcancermetastaser tycker om att sätta sig i skelettet, hjärnan och i lymfkörtlar mellan lungorna.

Många varianter

Lungcancer är egentligen en samling av olika typer av sjukdomar. När Nina Cavalli-Björkman var underläkare sade man att det fanns två sorter – i dag är antalet uppe i ett 40-tal. Dessa skiljer sig från varandra beroende på vilka egenskaper de har.

Det finns tumörer som växer mycket snabbt – på dagar eller veckor, och sådana som växer långsamt under flera år. Tumörer hos icke-rökare kan också se annorlunda ut än de hos rökare.

– På senare år har det kommit en massa behandlingar som är skräddarsydda till olika typer av tumörer. Det gäller alltså att ta reda på exakt vilken sort det är så att man kan matcha medicin mot patient.

Medelåldern för en lungcancerdiagnos ligger på runt 70 år, men det finns enstaka personer som drabbas redan före 40 års ålder.

Viktigt att sluta

Den stora boven i dramat, den som i de flesta fall orsakar cancern, känner de allra flesta till.

– Man brukar säga att rökning står bakom mellan åtta till nio av tio fall. Det allra viktigaste är alltså att få folk att sluta att röka, och att aldrig börja.

Det finns ett stigma kring sjukdomen, en känsla av att ”rökare får skylla sig själva”. Det är skuldkänslor även patienter tampas med.

– Slentrianmässigt brukar vi prata om fulcancer och fincancer. Det finns definitivt cancersjukdomar, som lung- eller ändtarmscancer, som folk inte vill skylta med. Men som onkolog dömer jag ingen, nikotin är ett svårt beroende. Det är hjälpen vi kan erbjuda så att människor kan bryta beroendet som är det viktigaste.

Fördelar med rökstopp

Nina Cavalli-Björkman berättar att man brukar tala om ”paketår”. Röker du ett paket om dagen har du för varje tolv månader som går samlat ett nytt paketår.

– Har du rökt mer än 15 paket per år tycker man i vissa länder att du har så hög risk att du kvalificerar dig för screening.

Screening av cancerformen görs dock inte i dag i Norden – med undantag för ett projekt i Stockholm där högriskkvinnor screenas.

En äldre person som tog sina första bloss i tonåren kanske tänker att skadan redan är skedd, och att det inte är värt att sluta. Men Nina Cavalli-Björkman radar upp fördel på fördel med ett rökstopp även sent i livet.

– Slutar man när man är 60 ser man att kroppen återhämtar sig på ett fantastiskt sätt. Man får bättre lungkapacitet och bromsar upp förkalkningen av kärlen. Man minskar också sin lungcancerrisk. Till och med om man fått lungcancer lönar det sig att sluta röka, för då tar man till sig sin behandling bättre och lever längre än om man fortsätter röka under sin sjukdom.

Trivs på Åland

Nina Cavalli-Björkman jobbar 40 procent vid ÅHS och 50 procent vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Lockelsen med Åland, säger hon, är inte bara att hon tycker om ön.

– Det är också att jag får jobba med alla olika cancerformer här. Det är otroligt värdefullt för mig som läkare att jag får stimulera mig och hänga med i utvecklingen. Min ambitionsnivå är att cancerbehandlingen på Åland ska vara precis lika bra som på vilket annat sjukhus som helst.

Är den det?

– Jag brukar säga att om jag fick cancer skulle jag vilja få behandling här. Det låter som eget beröm, men det är det inte. Personalen håller otroligt hög klass, det finns vårdplatser och vi kan ge alla cancerbehandlingar här utom strålbehandling, som ges i Åbo.